| |
Artikel refuserad av Göteborgs-Postens debattredaktion,
som i sin sidrubrik har citatet: "Jag kanske ogillar
din åsikt men försvarar med näbbar och klor
din rätt att uttala den." (Voltaire):
Debatt:
Kuba, USA:s krigspolitik
och medias ansvar
I
GP 19 april hade Cecilia Malmström, folkpartistisk europaparlamentariker,
en gästkrönika med rubriken "Kubas diktator
ger inte upp". Den 16 april skrev GP:s utrikesredaktör
Lars Borgström en ledare "Fidel Castro - en otidsenlig
relikt". Båda inslagen är osakliga och förtalande
mot Kuba och passar som hand i handske in i den USA-propaganda
vi redan bevittnat inför anfallskrigen mot Afghanistan
och Irak.
Malmström och Borgström talar om "att införa
demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba",
"renons på politisk frihet", "terrorsystem"
etc. Detta har ingen koppling till vanliga kubaners vardagsliv.
Det beskriver snarare hur det var på Kuba innan folket
gjorde revolution 1959 mot USA:s starke man Batista, som regerade
med maffiabossar och militärdiktatur och var ansvarig
för 20.000 kubaners död.
Cecilia Malmström skriver; "Det enda som finns i
bokaffärerna är Castros samlade tal och marxistisk
propaganda." Vilket syfte har denna lögnaktiga nidbild?
På Kuba finns alla slags böcker och mängder
med bibliotek och bokhandlar. Vilket annat land i tredje världen,
eller i vår rika del av världen för den delen,
har en årlig internationell bokmässa som efter
mässdagarna i huvudstaden går på turné
i hela landet. I år besökte Kubas internationella
bokmässa 30 olika städer. Kubanerna köpte över
tre miljoner böcker totalt. Där fanns över
1.000 titlar varav mer än 400 kubanska nyheter.
GP:s Lars Borgström förvanskar när han skriver
"Själva valet var den vanliga farsen med lika många
kandidater som platser i parlamentet - 609."
På Kuba har man valda församlingar på kommunal,
provins- och nationell nivå. På kommunal nivå
är det ett renodlat personval. De på det sättet
valda 169 kommunförsamlingarna gör sedan ett indirekt
val till de 14 provinsförsamlingarna och till parlamentet.
Varje kommun har sin kvot av platserna i parlamentet och resp.
provinsförsamling. Alla folkrörelserna är engagerade
i nomineringsarbetet inför det valet. 10.000-tals nomineringar
diskuteras på arbetsplatser, i bostadsområden
och skolor. Som folklig process har nomineringsarbetet en
helt annan roll än i vårt valsystem. Kubas kommunistiska
parti är förbjudet att delta i valet överhuvudtaget.
I det slutgiltiga valet som valmanskåren sedan gör,
godkänner folket, eller underkänner, kommunförsamlingarnas
beslutade förslag till ledamöter. Valdeltagandet
är högt; 97,61 procent nu senast i valet 19 januari.
Kubas valsystem är annorlunda än vårt, men
minst lika demokratiskt, och skyddar Kuba mot USA:s uttalade
vilja att återigen dominera ön. Man behöver
bara jämföra med Nicaragua, där USA oblygt
blandar sig i valen genom hotelser från sin ambassadör,
från State Department och även George Bush bror,
Floridaguvernören Jeb Bush, som i helsidesannons varnade
för att rösta på sandinisterna.
I över 40 år har Kuba utsatts för USA:s blockad,
terrorism och förtalskampanjer. I USA:s Helms-Burton-lagen
från 1996 kan man läsa innantill i detalj hur USA
åter tänker ta över Kuba och installera en
marionettregim. D.v.s. USA:s regim har i egen lagtext deklarerat
sig vara en fiende till Kuba. President Bush har trappat upp
hotelserna mot Kuba och öppet anslagit miljontals dollar
till uppbyggnaden av en femtekolonn på Kuba. I strid
mot sin diplomatiska status har chefen för USA:s intressekontor
i Havanna, och hans femtitalet medarbetare, rest runt på
Kuba med utrustning, pengar och propagandamaterial för
att bygga upp denna femtekolonn.
Varje land har rätt att försvara sig och ingripa
rättsligt mot landsförrädare som samarbetar
med en fiende. Kubanska agenter, som under de senaste tio
åren, under stor personlig uppoffring, har infiltrerat
denna femtekolonn, har upp till dess högsta nivå
avslöjat vidden av denna fientliga verksamhet. De inblandade
s.k. dissidenterna har fått detaljinstruktioner från
USA, de har bedrivit informationsinsamling åt USA, de
har regelbundet fått riklig ersättning i dollar,
d.v.s. varit avlönade och försörjt sig som
landsförrädare. En del av dem har haft passerkort
till USA:s intressekontor och kunnat gå och komma som
vilken tjänsteman som helst.
Bush-regimen väljer att åsidosätta FN och
dialog, väljer att stifta omgångar av undantagslagar
i USA, väljer förkrossande militär upprustning
istället för att kanalisera resurserna till att
lösa mänsklighetens fattigdomsproblem för att
minska spänningarna i världen. Det är USA:s
regering som globalt agerar totalitärt och använder
nyfascistiska metoder.
Vi har sett vad Bush-regimen åstadkom i civilt lidande
i Afghanistan och Irak, hittills tio tusentals civila offer.
När USA:s ambassadör i Dominikanska Republiken säger
"Först Irak, sedan Kuba!" visar det att hökarna
i Vita Huset är kapabla till ytterligare brott.
När Lars Borgström och Cecilia Malmström agerar
med demoniserande osakliga rubriker och artiklar i GP, blir
de medskyldiga till skapandet av ett politiskt klimat som
Bush-regimen uppfattar som klartecken för fortsatt krigspolitik.
Martin
Österlin, ordf. Svensk-Kubanska Föreningen och
medförfattare till boken KUBA-en annan värld är
möjlig
21 april 2003
|