| |
För
drygt tre år sedan avsattes utrikesministern Roberto Robaina,
ganska plötsligt. Den officiella motiveringen var att utrikespolitiken
behövde en mer djupgående, noggrann, systematisk ledning.
Robaina behöll dock sin plats i parlamentet och i kommunistpartiets
politbyrå. Det uppgavs att han skulle fortbilda sig akademiskt
på försvarshögskolan, och för något år
sedan fick han jobb som ledare för ett restaureringsföretag
med säte i El Morro.
När Robaina tillsattes som utrikesminister 1993 var han 37
år och den yngste någonsin på den posten. Han
kom direkt från ordförandeposten i ungkommunistförbundet
som han innehaft sedan 1986. Hans efterträdare, Felipe Perez
Roque var dock ännu yngre, 34 år, när han tillträdde.
Robaina väckte uppmärksamhet och imponerade genom sitt
sätt att förnya och stärka ungkommunistförbundets
arbete, särskilt i den svåra kris som drabbade Kuba i
början av 90-talet, där ungkommunisterna utmärkte
sig genom sin kampanda och sitt öppna arbetssätt. Som
den yngste ministern, med ledig klädsel, cyklade han till jobbet
och tillförde en frisk fläkt till utrikesministeriet.
Han ledde också utrikespolitiken mycket framgångsrikt
under de svåra år som Kuba utsattes för dubbel
blockad, och fick kämpa hårt och med stor intelligens
mot USAs allt intensivare försök att dra in EU och Latinamerika
i isoleringspolitiken mot Kuba. Därför kom beskedet om
hans avsättning som en överraskning för många.
Förutom den officiella förklaringen, förekom många
rykten om att den egentliga orsaken skulle ha varit oförsiktighet
och alltför stor förtrolighet i kontakter med utländska
politiker och företagare. En intern partiutredning tillsattes,
men det förekom inga offentliga anklagelser då.
Nu efter tre år har Robaina avsatts från politbyrån
och centralkommittén. I en intervju med CNN har han förklarat
att han begick ”mycket
allvarliga politiska och framför allt etiska misstag”.
”Jag erkänner att jag inte var tillräckligt öppen
mot mina kamrater, som har all anledning i världen att känna
sig förråda av mig”, sade Robaina.
|
|
 |
|
”Jag
har inte arresterats, och inte anklagats för någon brottsligt
inför någon domstol. Det var misstag jag begick, och
jag tar ansvar för dem. Nu vill jag genom mitt arbete försöka
återupprätta förtroende för mig”.
Konkret handlar Robainas misstag om alltför förtroligt
förhållande till Spaniens dåvarande utrikesminister
Abel Matutes, som dels drev konfrontationspolitik mot Kuba, dels
i olika sammanhang förde fram Robaina som sin kandidat till
kubanska presidentposten. Robaina ska ha givit honom goda råd
om hur han borde ”hantera” Fidel Castro, vilket ju knappast
ingår i en utrikesministers jobb. Robaina sägs också
ha utnyttjat sitt politiska inflytande för att öppna dörrar
för utländska företagare. Misstagen handlar också
om att ha tagit emot penninggåvor till upprustningen av utrikesministeriet
i Havanna och kubanska ambassaden i Mexiko, från den f d guvernören
för mexikanska delstaten Quintana Roo. Denne f d guvernör,
Mario Villanueva Madrid, är nu häktad i Mexiko för
samröre med en knarkkartell.
”Jag borde inte ha gjort detta”, sade Robaina i CNN-intervjun,
men preciserade att det inte finns något samband mellan honom
själv och Juarez-kartellen. På frågan varför
det har tagit så lång tid för utredningen att komma
fram till sina slutsatser svarade Robaina: ”Jag tycker det
är rimligt, för det är komplicerade frågor
som behöver djupgående och seriösa analyser, och
det tar tid”.
Senast en så högt uppsatt kubansk ledare avsattes för
”allvarliga personliga misstag” var 1992. Det gällde
då Carlos Aldana som kritiserades för att ha utnyttjat
sin ställning för personliga ekonomiska fördelar.
Roberto Robaina var då ordförande i ungkommunistförbundet
och riksdagsledamot och sade att avsättningen ”var i linje
med en viktig revolutionär politik – att ingen får
sko sig på folkets bekostnad”.
|
