| |
2010-06-02
Kuba
är inte ensamt – deklaration från ordförandeskapet i
Asociación Hermanos Saíz
För några dagar sedan deklarerade drygt 300 unga intellektuella och artister från tjugo länder, deltagare i 17:e Folkfesten i Maj, sitt fördömande av den ”internationella mediekampanjen som vill förvränga realiteten på Kuba, dölja kubanernas framgångar och det exempel som Kuba utgör”, och upprepade rätten för vårt land att ”existera som en självständig och fri nation.”
Idag känner vi oss tvungna att uttala oss efter uttalandet från ”Plattformen av spanjorer för demokratisering av Kuba”, som innefattar personer från litteratur, journalism och teater. Dessa har vid en presskonferens publicerat ett ”Manifest” som ger sig ut för att ”hjälpa det kubanska folket för att de ska uppnå demokrati så snart som möjligt.” Det rör sig om ett uppenbart försök att hålla liv i den antikubanska kampanj som de mäktigaste medierna i världen driver mot vårt land.
Det är en inblandning som påminner om den värsta kolonialismen.
De som ligger bakom detta ”Manifest” beskyller vårt
land och dess sociala modell för att vara ”totalitärt”.
De erkänner inte att det som de kallar en ”förskräcklig
och plågsam diktatur” för kort tid sedan fick ett massivt
stöd av den överväldigande majoriteten av alla kubaner
i valen av representanter till Folkmakten [i de nyligen
hållna Kommunalvalen], liksom i de stora demonstrationerna
på första maj. Detta är demokratiska handlingar
som de som står bakom ”Manifestet” inte vill kännas
vid.
Som en del i medieshowen så har nyhetsbyrån EFE som
rubrik: ”De stora inom den spanska kulturen fördömer
den förskräckliga Castrodiktaturen.” EFE publicerar
också ett foto, som valsat runt i olika medier, på vilken
några av undertecknarna poserar framför spanske presidentens
officiella logotyp under det roterande EU-ordförandeskapet.
Syftet förklaras av det fåtal undertecknare som var
närvarande. De hänvisar till det VI:e Toppmötet mellan
EU och Latinamerika som går av stapeln nästa vecka i
Madrid. En av dem säger: ”Det får inte tillåtas att
detta möte används för att förbättra relationerna med
bröderna Castro. Man måste fördöma, pressa och tvinga
ledarna i EU och Latinamerika att engagera sig i kampen
för frihet.”
”Manifestet” är en desperat aktion för att undvika att medierna skapar några sympatier för Kuba, när Latinamerika och Karibien inte accepterar översittarpolitiken från Europa. Den patetiska manövern attackerar den spanska regeringen Zapatero som de anser har en utrikespolitik ”vänlig mot diktaturen” och de hänvisar till expresident Aznar som vid toppmötet ska hedra ”de kubanska demokratiska organisationerna på Kuba och utanför”, dvs. stöd till köpta agenter utan principer och utan anseende. Från ett Europa i djup ekonomisk kris och med en dramatisk arbetslöshet så förenar sig några ”berömda” spanjorer, kanske någon ”storhet” och desto fler ”små”, med Aznar, ”för att inte lämna oss [kubaner] i sticket”. De skräms uppenbarligen av solidariteten med Kuba från våra bröder i Latinamerika och Karibien, som åter kommer att visa sig på mötet. De misstycker att mötet kommer att fördöma USA:s blockad och aggression mot vårt land.
Vi unga kubanska författare och artister erkänner det viktiga kulturella stödet från Spaniens folk. Många gånger har vi hyllat de stora konstnärerna och författarna från detta land. Spanska republikens etik och antifascism är vår. Samtidigt förkastar vi koloniala manövrer och vi finner det vämjeligt att denna så kallade ”Plattform” presenteras så plumpt och under en kulturell täckmantel.
Kubanerna har aldrig känt sig övergivna. Vi delar våra framgångar och vårt hopp med miljontals människor över hela planeten. De är medvetna om den humanism som sedan mer än ett halvt sekel är grunden för den Kubanska Revolutionen.
Ordförandeskapet i AHS, 100513. Översättning: Zoltan Tiroler
|
|
| |
|
|
|
 |
|
|
