Detta Kuba-nummer handlar till stor del om Världsmötet Ches 50 år i Bolivia 5-9 oktober i det Kulturcentrum Che Guevara som Bolivias president Evo Morales och Vallegrandes kommun byggt upp med utställningssalar, samlingssalar och filmsalong med dokumentärvisningar varje dag. Där samlades tusentals ”guevarister” från många länder - många ungdomar - även om latinamerikanerna var flest.

Det var 5 dagar med vandringar i Ches fotspår i Vallegrande och La Higuera, utställningar, kvällskonserter på friluftsscenen, seminarie- och konferensprogram med statsvetare, samhällsforskare, journalister, politiker, aktivister, på möten om Che Guevaras tankevärld, Latinamerikanska Rörelsejournalisters Konferens, Internationell Socialmedicinsk kongress m.m.

Med Bolivias president Evo Morales i täten gick vi i tusental i Antiimperialistisk Marsch till Ches och gerillans ära från Vallegrande till La Higuera, den by dit den sårade Che fördes 8 oktober 1967 för att mördas av CIA dagen därpå.
Och deltog på massmötet den 9 oktober med Che Guevaras familj och ALBA-ländernas ledare, där Evo Morales talade: ”Vi har samlats här i en gemensam antiimperialistisk, antikolonialistisk, antikapitalistisk hälsning till Che som kämpade för Vårt Amerika”, sa han och framförde ”ett viktigt budskap till de nya generationerna, 10 budord för att bygga en bättre värld, mer jämlik, utan invasioner och invaderade, utan massförstörelsevapen, en värld där militärutgifterna styrs om till fattigdomsutrotning, med verklig och deltagande demokrati, utan härskarklasser och finansdynastier. En värld där bankerna inte bestämmer utan där politiken står i livets tjänst med etiskt och moraliskt ansvar, där de murar rivs som splittrar människor och folk”.

Ches livsuppgift: Latinamerikas befrielse
Che hade gjort klart att efter segern i Kuba skulle han ta kampen till Latinamerika. Efter USAs ekonomiska krigföring, invasionsförsök, sabotage och terroristkampanjer mot Kuba var målet att dra igång kampen mot USA i hela Sydamerika. Bolivia ligger strategiskt med gränser till fem länder, planen var att där skapa ett brohuvud för att sprida gerillan i världsdelen. Men den varade inte mer än ett halvår, de förutsättningar som funnits i Kubas berg saknades, Ches första strid bröt ut för tidigt, utan uppbyggd infrastruktur, och fienden visade sig vara US Rangers, inte Bolivias erkänt svaga armé. Gerillan segrade i sitt första slag, men röjdes därmed innan den hunnit befästa sig. 50 år senare hyllas Che i ett Bolivia som nått den befrielse han sådde fröet till.

Gnistan fortsatte att tända eldar
Efter mordet på gerillaledaren Inti Peredo 1969 bedömdes gerillakampen i Bolivia vara utsiktslös. Men i Uruguay och Argentina hade kortlivade stadsgerillor bildats. Och i Nicaragua stred FSLN ända till seger 1979 och uppnådde i valen i år en förkrossande seger. I El Salvador uppnådde FMLN fredsavtal 1992. I Colombia stred FARC-gerillan fram till ett fredsavtal 2016. Och Ches anda fanns med när Bolivias Rörelse för Socialism, MAS, med president Eva Morales vann regeringsmakten 2006. Och så kunde de i oktober 2017 genomföra en storartad officiell hyllning till Ches 50 år i Bolivia.

Che har mycket att säga vår tid
På seminariet om Che och den Bolivianska revolutionen uppmanade argentinska statsvetaren Atilio Boron alla att dra lärdom av Ches tankar om att ett nytt samhälle för en ny mänsklighet. Och påminde om Ches varning att imperialismen för varje dag blir allt vildsintare och grymmare, beredd att krossa hela folk för att hävda sin vilja. Som den tydligt visat på 2000-talet .
Ett seminarium handlade också om hur Ches ekonomiska tankar lever i Kuba idag, med de riktlinjer som antagits för decentralisering av statens verksamhet, mer deltagande demokrati, mer kooperativ, egenföretagande och ökad marknad för produktion och distribution av varor och tjänster. Den kubanska ekonomen Carlos Tablada var optimistisk: ”Ches ideologi lever i Kuba”, förklarade han, som den också överlevde de svåra utmaningarna på 90-talet.

Internationell Socialmedicinsk Kongress ”Världshyllning till Dr Ernesto Guevara”
Här framhölls de unga läkare som i Ches fotspår ingår i läkarbrigader i världens mest avlägsna hörn. I kongressen ingick konferenser om de sociala rörelsernas kamp för ett människovärdigt hälsovårdssystem och om marknadens inflytande. Som i La Higuera, en av Bolivias mest svårtillgängliga platser, där finns en kubansk allmänläkare och en sköterska, en stor revolution i bybornas liv.

Antiimperialistiska Rörelsejournalister och Ursprungsfolkens röst
200 journalister, etablerade och gräsrots/barfotajournalister – ”rörelsejournalister” – deltog i denna konferens. De kom från Brasilien, Peru, Argentina, Venezuela, Paraguay, Ecuador, Chile, Colombia, México, Uruguay, USA – och Bolivia så klart – men även Schweiz, Katalonien och Sverige (Kubatidskriften).
Bolivias kommunikationsminister Gisela López hade som journalist deltagit i sökandet efter Ches och gerillakamraternas kroppar på 90-talet. Nu deltog hon i samtalet om en ny medieordning, befriad från bolagsmakten.
Andra dagen var ursprungsfolkens, som byggt upp många system av radiostationer i flera länder. De tog upp mordet på mapucheättlingen Santiago Maldonado i Argentina och Mapuchefångarnas hungerstrejk i Chile. Feministiska Julieta Paredes ville ”samla alla världsdelens kvinnor för en kommunitär gräsrotsfeminism, inte den eurocentristiska feminismen”.

Kubasolidariteten hyllar Che och kräver slut på USAs Kubablockad
I september pågick i Washington DC aktionsdagar mot USAs Kubablockad: ”På Kuba är sjukvård en mänsklig rättighet. Varför inte i USA?” Offentliga möten hölls på högskolor, i kyrkor, bibliotek och litterära kaféer och besök hos kongressledamöter, senatorer, demokrater, republikaner för att få ett slut på USAs brottsliga blockad mot Kuba. Och runt om i Sverige hyllades Che med demonstrationer, möten, musik, tal och samvaro, och krav på USA att häva blockaden.

Förödmjukande nederlag för USA I FNs Generalförsamling
För 26e året i rad röstade FNs Generalförsamling mot USAs Kubablockad och krävde att den hävs. Bara Israel och USA mot. Alltså 191-2. Och Trumps nygamla fientlighet avskaffar de lättnader som Obama införde och lägger in Kuba på nya förbudslistor för US-medborgare som på kubanska företag som de inte får handla med. Om en US-medborgare på besök i Kuba t ex bryter mot trafikreglerna och döms till böter, straffas den i USA för denna ”handel” med Kuba. Trump överväger också att bestämma vilken typ av toalettpapper som US-medborgare kan använda i Kuba. Syftet är att försvåra USA-medborgarnas kontakter med Kuba.

Vad lockar turisterna, Jämställheten, Orkanen Irmas härjningar och återuppbyggnaden samt Kubasolidariteten i handling i Sverige finns också med i Kuba 4-17.

Och mycket, mycket mer …

För att läsa PDF-filer behöver du installera gratis-programmet Acrobat Reader i din dator. Programmet hämtar du på Adobes hemsida. Klicka på nedanstående bild.