Landyta

110.860 km² (1/4 av Sveriges yta)

Avstånd: öster-väster

1.200 km

Högsta bergstopp

Pico Turquino i Sierra Maestra: 1.974 m ö h

Geografisk indelning

14 provinser och 169 kommuner

Huvudstad

Havanna

Medeltemperatur

22 grader i januari, 28 grader i augusti

Relativ luftfuktighet

75 %

Nederbörd

138 cm/år

Torrperiod

november – april

Regnperiod

maj – oktober

Invånare hela Kuba

11.308.764 (2004)

Folktäthet

102 inv./km² (2004) (ca 5 ggr Sveriges täthet, som är 20 inv./km²)

Tätortsbefolkning

75,5 % (2004) Sverige: 83,3 % (2002)

Invånare i Havanna

2,18 miljoner (2003)

Födelsetal

12,18 per 1000 inv. (2004)

Födslar per kvinna

1,66 (2004) Samma som i Sverige

Andel ungdomar

18 % av befolkningen är under 15 år (2007) Sverige: 17,4 % (2002)

Andel äldre

10,2 % av befolkningen är äldre än 65 år (2002) Sverige: 17,4 %

Språk

Spanska

Andel kvinnor i parlamentet

43 % (2008) Sverige: 45 %. Kuba ligger på 3:e plats i världen.
I provinsförsamlingarna är andelen 42 %

Medlemmar i regeringen

6 av regeringens 31 ministrar är kvinnor (2004)

Yrkesverksamhet

44,7 % av arbetskraften utgörs av kvinnor (2002)

Yrkesutbildning

66,4 % av den yrkesutbildade arbetskraften (gymnasienivå eller högre) är kvinnor (2002)

All hälso- och sjukvård är kostnadsfri

Spädbarnsdödlighet

5,9 ‰ (2007) Lägsta talet i Latinamerika, som har 30 ‰ i genomsnitt. Före revolutionen 1959 hade Kuba över 60 ‰. Sverige har 3 ‰ (2002)

Medellivslängd

78 år (2007) (före revolutionen 1959: 54 år) Sverige: 80 år (2003) Latinamerika: 70 år (2002). Drygt 1 800 kubaner är över 100 år gamla, vilket gör Kuba till landet med högsta andelen 100-åringar i förhållande till folkmängden. (AP 24 maj 2008)

Medellivslängd män

76 år (2007) Sverige: 77,5 år (2002)

Medellivslängd kvinnor

80år (2007) Sverige: 82,5 år (2002)

Läkartäthet

Antalet läkare har ökat från 3 000 före revolutionen till 70 000 (2007). Av dessa tjänstgör ca 25 000 utomlands, fördelade på 73 olika länder. En läkare per 168 inv. (2003) Sverige: En läkare per 348 inv. (2003) Latinamerika: En läkare på 625 inv. (2002)

Internationell hälsohjälp

Skolgång

9-årig obligatorisk skolgång. All utbildning, inkl universitetsstudier, är kostnadsfri.

Alfabetiseringsgrad

Hela befolkningen: 96,8 %, ungdom 15-24 år: 99,8 % (2002) Före revolutionen 1959: 78 %

Antal elever/lärare

Lågstadiet: 11 Mellanstadiet: 11,4 Högstadiet: 6 (2001)

Universitetsstuderanden

201.832 (2003-04) varav 64 % kvinnor. Inkl. deltidsstuderanden är totala antalet över 300.000.

Ca15 % av befolkningen tillhör något religiöst samfund. Ca 15 % betraktar sig som ateister.

Katolska kyrkan

600 kyrkor

Protestantiska samfund

54 samfund, 900 kyrkor; baptister, presbyterianer, metodister, frälsningsarmén m.fl

Judiska församlingen

3 synagogor i Havanna

Andra samfund

muslimer, buddister, grekisk-ortodox katolska m.m.

Frimurarloger

25.000 medlemmar i flera hundra loger

Santería

Santería, som utövas i hemmen, är den största folktron; en sammansmältning av afrikanska riter och katolicism.

Bruttonationalprodukt, BNP per invånare

USA:s blockad mot Kubas och utestängningen från internationella kreditinstitutioner, minskar drastiskt värdet av Kubas valuta peson på den internationella marknaden, vilket starkt påverkar framräkningen i US dollar av BNP, som är värdet av landets totala konsumtion av produkter och tjänster plus bruttoinvesteringar plus värdet av exporten minus importen.

På Kuba är alla garanterade basföda till låg kostnad, avgiftsfri sjukvård och mediciner. Utbildningen i skolorna och universitet är kostnadsfri och inkluderar läromedel och logi om så behövs. 80 procent av kubanerna äger sina bostäder och övriga betalar en låg amortering, högst 10 procent av lönen. Kulturevenemang är antingen gratis eller så är entréavgiften låg. Kubanerna är således ej så beroende av lönen eller studiestipendiet eller pensionen som vi i Sverige är. I kapitel 28 i boken KUBA en annan värld är möjlig, utgiven av Svensk-Kubanska Föreningen, återges en belgisk rapport som undersökt kubanernas verkliga levnadsstandard och gör jämförelser med övriga Latinamerika. De 10 procenten rikaste på Kuba har en samlad inkomst som är mindre än tre gånger så stor som de fattigaste tio procenten. I Latinamerika som helhet är motsvarande skillnad 100 mot en och i USA 20 mot en. Den som har det bäst ställt bland de tio procenten fattigaste kubanerna, har bättre levnadsstandard än alla de 60 procenten fattigaste i Latinamerika som helhet.

Sysselsatta i jordbruk, skogsbruk, fiske

23 % (2000) Sverige: 2 % (2003)

Sysselsatta i industri, samfärdsel

24 & (2000) Sverige: 24 % (2003)

Sysselsatta i tjänste- produktion och service

53 % (2000) Sverige: 74 % (2003)

Ägande

Den ekonomiska verksamheten sker till största delen inom samhällsägda företag och inom jordbruket i kooperativ form.

Jordbrukskooperativ, småbönder, organopónicos

Jordreformerna 1959 och 1963 gav jord till de som brukade den. Idag finns över 200.000 småbönder varav de flesta har sammanslutit sig i jordbrukskooperativ (372.000 hektar vilket är ca 10% av allt jordbruksland (JL) /Statistik från 1997/) eller kredit/service- och försäljnings- kooperativ (ca 13 % JL). Ca 20.000 småbönder ej anslutna till kooperativ finns (ca 4% JL). 1993 började uppdelning av de stora statsjordbruken i nya kooperativ Undidades Básicas de Producción Cooperativa (ca 45% JL). Kvarvarande statsjordbruk och militärens självförsörjningsjordbruk utgör ca en fjärdedel av jordbruksarealen. I Kubas städer har tusentals stadsträdgårdar - organopónicos - skapats på ledig mark där idag (uppgifter från våren 2004) 320.000 personer bedriver ekologisk produktion av grönsaker på 38.000 ha.

Egenföretagare

Ca 300.000, som inkluderar de ca 200.000 självägande småbondefamiljer som tilldelades jord genom jordreformerna strax efter revolutionen 1959. Övriga egenföretagare finns bland kategorier såsom hantverkare, rumsuthyrning, torghandel, paladares, pizzerior, frisörer etc.

Utländska bolag

Utländska bolag är verksamma inom samriskföretag med Kuba som majoritetsägare.

Turismen

Drygt 2 miljoner turister sedan 2006

Valuta

Kubansk peso ≈ 30 öre (2004) Konvertiibla peson är värda knappt 1 euro. Turister växlar företrädesvis euro till konvertibla pesos. Dollar används numera knappast, eftersom USA lyckats bötfälla banker i en rad länder för att de har hanterat dollar som Kuba förtjänat.

Viktigaste exportvaror

Tjänsteexport i form av humankapital, främst kubansk sjukvårdspersonal, lärare, idrottstränare med flera. Socker, nickel, tobak, fisk, mediciner, citrus, kaffe.

Exportländer

Latinamerika, Nederländerna, Ryssland, Canada, Spanien, Kina m.fl.

Viktigaste importvaror

Olja, mat, maskiner/utrustning, kemikalier

Importländer

Kina, Venezuela, Spanien, Italien, Frankrike, Canada, m.fl. Handelsutbytet med övriga Latinamerika växer snabbt.

Beslutande organ

Högsta beslutande organ och beslutande församling: Nationalförsamlingen, Kubas parlament.

Val till Nationalförsamlingen

De 614 ledamöterna till Nationalförsamlingen väljs vart femte år i allmänna, hemliga, direkta val med ett personvalssystem och utan medverkan av partier. 2008 var valdeltagandet 94,7 %. Blankröster: 3,7 % och 1 % av rösterna var ogiltiga.

Val till Provinsförsamlingen

Val av 1 201 delegater till de 14 provinsförsamlingarna äger rum samtidigt med valen till Nationalförsamlingen

Val till kommunförsamlingarna

Valen till kommunförsamlingarna äger rum med 2,5 års mellanrum efter öppna nomineringar på grannskapsnivå.

Statschef och regering

Nationalförsamlingen väljer statschef och regering.

Rösträttsålder

16 år

1 januari

Revolutionens seger 1959

19 april

Segern vid Playa Girón (Grisbukten) 1961

26 juli

Upprorets dag: Attacken mot Moncada-kasernen i Santiago de Cuba 1953

8 oktober

Minnet av Che Guevara 1967