Logo Che
  Miljö & Klimat 
 
  HEM >> Miljö & Klimat  


 
Närproducerat och giftfritt

 
   
 


Globala miljöutmaningar och klimatförändringar har skapat ett uppsving för stadsodling runt om i världen. Med socialt och ekologiskt hållbarhetstänkande i fokus är stadsodlandet på väg att bli en folkrörelse även i Sverige. Sedan 2012 erbjuder Stockholms Universitet till och med en sommarkurs i stadsodling.

Men det är ändå inte Sverige, Danmark, USA eller något annat rikt och högteknologiskt samhälle som kommit längst när det gäller organisk stadsodling. Istället är det den västindiska republiken Kuba som är världsledande föregångare när det kommer till organisk stadsodling.

I den miljonprogramslika förorten Alamar i östra Havanna bor omkring 100 000 människor och där finns en av landets största stadsodlingar. Här har man sedan tidigt 90-tal odlat grönsaker till grannskapets boende, daghem, skolor och andra verksamheter. Det är också en av de
äldsta odlingarna som utvecklat metoder och praktik och nu är referensjordbruk.

De håller kurser för jordbrukare, studenter, agronomer från hela landet och även utländska, framför allt från Latinamerika där Kuba bidrar till att sprida den organiska odlingen. De organiserar också studiecirklar för lokalbefolkningen. Utbildningen ingår i ett nätverk med 17 institutioner som samverkar med jordbruken.

230 arter på 11 hektar
Stadsodlingen i Alamar bedriver en allsidig organisk produktion med över 230 arter av frukt, grönsaker, blommor och med biologiskt gödsel och naturliga bekämpningsmedel. De odlar även medicinalväxter och vad de kallar ”andliga örter” för religiöst bruk framför allt inom den synkretistiska santeríarörelsen. De tar också fram fröer/utsäde/plantor för eget bruk, och säljer en hel del – 3 miljoner plantor per år. De säljer också naturgödsel.

Till odlingen hör en friluftsbutik där de säljer dagsfärska grönsaker, frukt och örter men också egentillverkade torkade kryddor, tomatsås, picklade grönsaker och vitlökspasta mm. De är nu på gång för att föda upp getter och kunna erbjuda barn som inte tål komjölk.

Enligt Medardo Naranjo, agronom och teknisk direktör på den drygt 11 hektar stora stadsodlingen i Alamar, producerar de 18 kg grönsaker och förbrukar 4 kg naturgödsel per kvadratmeter och år. Mot insektsangrepp och sjukdomar använder de biologiska bekämpningsmedel, som till exempel tagetes och gräslök för att skrämma bort insekter. Det passar bra att plantera tillsammans med rödbetor, sallad, morot, mangold osv. Flera olika grödor i samma växtbädd innebär också ett effektivare utnyttjande av jorden. Efter skörd byts jorden eller fylls på med ny maskkompost gjord på hästbajs och växtrester, helt utan kemiska tillsatser.

Lönsamt kooperativ
Odlingen drivs av ett kooperativ med bruksrätt på statsägd mark i grannskapet. För det betalar de 3 procent av intäkterna. När de startade var de 5 medlemmar och hade bruksrätt till 800 m2. Nu är de 157 medlemmar varav 46 kvinnor och 20 med agronomutbildning.

Alla som arbetar där är medlemmar, eller aspiranter. De som vill bli medlemmar får gå en provperiod på 3 månader innan de väljs in, för närvarande är det 12 som går på prov. Eftersom avkastningen är hög blir lönen också hög och lockar fler, även om det är ett slitsamt arbete. Över 80 procent av medlemmarna bor också i Alamar.

Ungdomarna överger fortfarande i viss utsträckning det tuffa arbetet i jordbruket för staden. Medardo säger att de försöker föryngra sig för medelåldern är hög 53 år, 46 av jordbrukarna är över 60. Var femte år väljer medlemmarna sin styrelse och en ordförande men med samma system som i de allmänna valen, att väljarna kan återkalla mandaten när som helst.

Arbetet bedrivs i 11 grupper med olika ansvarsområden som gödsel, grönsaker, krydd- och medicinalväxter, plantskola, djurfoder, boskapsuppfödning, butiksförsäljning, vidareförädling.

Kan vi överleva på det?
Kan organisk odling tillgodose livsmedelsbehoven? Det debatteras både på Kuba och i världen, och enligt Medardo är det inte en omöjlighet. Han menar att problemet idag inte är att det inte går att producera livsmedel till alla utan att fördelningen av livsmedlen är skev och systemet leder till att mat dumpas för att upprätthålla prisnivåerna.

Så för att det ska bli möjligt måste systemen förändras för bättre hushållning och fördelning av livsmedel och resurser. De storskaliga industriella odlingsmetoderna med tunga maskiner, konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och genmanipulation är på väg att förstöra den jord, luft och vatten som mänskligheten lever av. Paradoxen är att jorden skulle klara sig bättre utan mänskligheten.


 
  Stadsodling_marknad  
 

En stor del av de grönsaker som säljs i Kuba är ekologiskt odlade lokalt, i städerna. På resa i Kuba har jag har besökt två ekologiska stadsjordbruk, ett relativt litet i Cienfuegos och ett stort i Alamar. Och jag har sett många fler. Prydligare och mer prunkande växtlighet är svår att tänka sig. Här odlas grönsaker som säljs till allmänheten i
närområdet, men också medicinalväxter och prydnadsväxter för både inomhus- och utomhusbruk.

Text Johan Lindahl
Foto Achmed Radwan

 


 
En bild av Kubas miljöpolitik
Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten


 
  Pelikaner_tillbaka_havanna_bukten  
 


Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten. Där finns åter fisk att äta sedan syrehalten i bukten har stigit. Totalt har föroreningarna i bukten minskat med 58 procent. Men det finns fortfarande mycket att göra.

Det är en bild av Kubas miljöpolitik. Stadsjordbruk och lokala byggmaterialfabriker, men också konstgödning och oljeborrning är andra bilder som jag mött på en rundresa med hållbarhetstema.

Vattnet i Havannabukten har varit extremt smutsigt. Längst in i bukten ligger ett oljeraffinaderi. Tre floder som mynnar i bukten har fått ta emot industriutsläpp och avloppsvatten från hushåll. Det har länge varit en dålig vana att dumpa allehanda sopor och skräp i bukten.

Arbetet med att rena Havannabukten började med ett karibiskt projekt för vattenrening 1998. I Havannabukten bildades en specialgrupp med ett brett uppdrag, som omfattar ett stort område kring bukten. Gruppen är statlig och sysselsätter 65 specialister, och den har ett omfattande samarbete med kommunerna och kommundelsråden i området. 103 föroreningskällor har identifierats och bearbetats. Detta har alltså lett till att de totala föroreningarna har minskat med 58 procent.

Några exempel på åtgärder som har genomförts inom ramen för projektet:

• Gruppen har samarbetat med industrierna i området för att få dem att minska sina utsläpp.

• Avloppsvattnet från toaletter leds nu långt ut till havs, något som man anser vara en form av biologisk rening.

• Skog har återplanterats i området, framför att längs floderna.

• En omfattande folkbildning har genomförts i skolor och kommundelsnämnder för att få alla förstå vikten av att inte slänga skräp i bukten.

• Fartygens dumpning av skräp i bukten har stoppats. De inspekteras när de kommer och innan de släpps ut ur bukten.

Samtidigt håller hamnen på att flytta utanför staden, i Mariel väster om Havanna.

Fortfarande luktar det illa från bukten. Vattnet ser oljigt ut, även om oljehalten har minskat från 1,5 till 0,12 procent. Raffinaderiets eviga låga ser inte direkt hälsosam ut. På sikt ska raffinaderiet flyttas.

Det finns fortfarande skräp att hämta upp från botten. Ett annat problem är att klimatförändringarna kan leda till att vattennivån har höjts. Orkanerna blir våldsammare och tätare. Planeringen pågår för att rädda människoliv och byggnader från klimatförändringarnas konsekvenser. De som arbetar i projektet ser inget slut på sitt arbete. Reningen av Havannabukten kommer att fortsätta inom överskådlig tid.

Lump blir prydnadBara ett stenkast från Havannabukten arbetar ett gäng damer bland annat med att förvandla lump till papper och prydnadssaker.

Det är ett av de grannskapsprojekt som drivs för att få med allmänheten i reningen av bukten. Det här projektet i Gamla Havanna påbörjades 2004 och engagerar många invånare. Ambitionen är att bedriva folkbildning för att visa alla vad de själva kan göra för att rena bukten.

Skräp återvinns och blir till mer eller mindre vackra handarbeten. De säljs i en lokal som har lånats av Havannas bokinstitut. En sopstation har blivit till en stadsodling. Deltagarna är nöjda med sitt projekt. Det har delvis drivits med hjälp av biståndspengar, men de tycker inte att de har styrts av det. Deltagarna gör listor på vad de anser viktigt för bukten och sedan söker de pengar för att genomföra det.

Ur tidskriften Kuba nr 1 2013
Text och bild: Lars Edqvist

 

 


Från oljekris till hållbar miljö

Se videon om hur Kuba anpassade sig från oljeberoende till att bli ett samhälle med långsiktigt hållbar miljö.
Video på spanska och engelska




How Cuba survived Peak Oil (film – spanska/ engelska)

 


 

2012-08-12
Kuba ökar sin skogsareal
Kuba behöver plantera ytterligare ca 225 hektar skog för att uppfylla målet att drygt 29 % av landets yta ska täckas av skog före 2015. Man prioriterar återställande av skadad ursprunglig skog, ökad täthet och användning av förbättrade inhemska plantor.

Även om man 2011 hade den största skogsarealen sedan skogarna höggs ner under den spanska kolonialismen, så har man inte nått målen. Vikten av att skydda kustområdena framhålls, bland annat genom skogsplantering. Framgångar har gjorts när det gäller att snabbt upptäcka skogsbränder.

Cubadebate 120807. Översättning: Zoltan Tiroler



 
 

 

 
 

2012-08-09
Kuba satsar på mer vindkraft
Kubanska myndigheter utvärderar möjligheten av att bygga åtta nya vinkraftsparker i centrala och östra Kuba. De skulle stå färdiga innan 2020 och ha en sammanlagd kapacitet på ca 280 MW. Sex av anläggningarna planeras ha 30 MW per vindkraftverk och de andra två 50 MW. Återbetalningstiden på investeringen beräknas till mindre än tio år genom att man sparar in 200 000 ton olja årligen. Vindkraftverken medför att 184 000 ton koldioxid per år inte släpps ut.

För närvarande har Kuba fyra vindkraftparker som byggts med kinesisk, fransk och spansk teknologi. Enligt studier har Kuba potential att producera 1 200 MW vindkraft. Speciellt gynnsam är öns nordkust. Kuba har 26 000 arbetsplatser som använder förnybar energi vilket utgör ca 20 % av energiförbrukningen som uppgår till 600 GW. Solenergi skulle kunna stå för en stor del av landets energibehov. Förutom sol och vind, finns planer på utökad användning av vattenkraft samt biomassa från skog och sockerrör. Undersökningar pågår om vågkraft med mera. Kubas regering prioriterar användningen av förnybar energi för att producera el och minska användningen av fossila bränslen.

Cubadebate 120729. Översättning: Zoltan Tiroler



 
 

 

 
 

2012-07-27
På ekojordbruk i Kuba
Bo Brinkhoff, Proletären

Överallt i städerna och deras utkanter lägger vi märke till vi de långsmala odlingsbäddarna med prydliga rader av prunkande grönsaker i färgskalans alla gröna nyanser. Under vår rundresa på Kuba i månadsskiftet februari, mars i år ser vi de omtalade stadsodlingarna som fört fram Kuba till en ledande position vad gäller hållbart, koldioxidneutralt jordbruk. Hur kommer det sig då att det relativt fattiga, lilla Kuba satsat och nått sådana framgångar inom ekologisk odling?

För att förstå den snabba omställningen inom det kubanska jordbruket under den senaste tjugoårsperioden måste vi gå tillbaka 50 år i tiden.

Efter revolutionen år 1959 införde USA en omfattande blockad mot landet. Blockaden bidrog till att driva Kuba allt närmare Sovjetunionen. Sovjet köpte Kubas socker och försåg i gengäld landet med en lång rad varor, allt från olja till spannmål. För Kuba blev detta ett välkommet tillskott, men det bevarade också landets ensidiga inriktning på sockerproduktion.

År 1991 kollapsade Sovjetunionen och Kuba blev i ett slag av med 90 procent av sin oljetillförsel. För jordbrukets del försvann också möjligheten att importera konstgödsel, bekämpningsmedel och reservdelar till maskinparken.

Detta innebar inget mindre än en katastrof. Landet importerade vid denna tid hela 80 procent av sina livsmedel och svält hotade befolkningen. Regeringen införde den så kallade specialperioden, Periodo Especial, och uppmanade befolkningen att hålla ut, lita till egna krafter och utveckla ett jordbruk oberoende av fossila bränslen och kemikalier för att säkra tillgången på livsmedel i den helt nya situationen. Man blev helt enkelt tvungen att börja odla utan olja, konstgödsel och bekämpningsmedel.

Redan år 1987, bland annat efter inspiration från kinesiska gästarbetare som startat egna grönsaksodlingar, hade kubanerna börjat med trädgårdsodlingar, så kallade huertos i liten skala.

Under specialperioden beslöt man att satsa stort. Man utvecklade en metod med upphöjda odlingsbäddar som är omkring en meter breda och cirka 30 meter långa. På ödetomter, i parker och på annan outnyttjad mark skapades dessa nya organoponicos som kubanerna kallar sina stadsodlingar. Genom närheten till konsumenterna minimeras transportbehovet. Genom växelbruk och tillförsel av kompostmaterial bibehåller man jordens bördighet. Insektsangrepp och växtsjukdomar hålls tillbaka med biologiska metoder.

Läs hela artikeln på Proletaren.se



 
 

 

 
 

2012-07-24
Vad Kuba kan lära oss om mat och klimatförändringar
Raj Patel, Slate.com
Utdrag


Efter Kalla Krigets slut mötte Kubas jordbruk många utmaningar som nu resten av världen har att vänta.

De amerikanska veteranbilarna som rullar upp och ner för Havannas strandpromenad är inga vidare symboler för dynamisk och innovativ utveckling. Men för den som vill se hur framtidens fossilbränslefria, klimattåliga och högteknologiska jordbruk ser ut, finns det få platser på jorden som Republiken Kuba.

Under Warsawa-pakten exporterade Kuba socker och rom till Sovjetunionen, i utbyte mot mat, olja, maskiner och mängder av petrokemiska produkter. Innan 90-talet var Kuba en av Latinamerikas största importörer av jordbrukskemikalier.

Efter järnridåns fall hade man inte råd med det konstgödsel och bekömpningsmedel som man tagit för givet, och tillsammans med extremt väder gjorde detta att de odlingsbara landarealerna begränsades. Resten av världen kommer snart få liknande problem. Enligt OECD kommer vi under det kommande årtiondet se ökade priser på bränsle och konstgödsel, mer extremt väder, och begränsningar av brukbart land. Spannmålspriserna kommer öka med 20 procent, och köttpriserna med 30 procent – och det är bara början. Politiker kan finna inspirerande och sunda idéer för att möte denna kris på Kuba, detta motvilliga laboraturium för 2000-talets jordbruk.

Krisen efter järnridåns fall hanterades klumpigt av de kubanska myndigheterna, som hade svårt att omvandla ekonomin från att sockra Östeuropa till att föda landets egen befolkning. Bönderna visade sig mer företagsamma än regeringen, och krävde förändring. Först och främst ville de ha kontroll över jorden. Kraven från de organiserade jordbrukarna ledde till reformer som decentraliserade förvaltningen av jorden. Bönderna fick en förstärkt nyttjanderätt ("usufruct") över jorden de brukade, som de kunde föra vidare till sina barn.

Men det hjälpte bara till en viss grad. Så landets agronomer, växtförädlare, jordforskare och hydrologer (Kuba har två procent av Latinamerikas befolkning men elva procent av dess forskare) fann sig i böndernas tjänst ute på fälten. Deras uppdrag var att konstruera ett jordbrukssystem utan de fossila bränslen och produkter man blivit beroende av.

Lösningen många av forskarna landade på kallas "agro-ekologi". För att förstå termen måste vi först förstå varför dagens jordbruk kallas "industriellt". I modernt jordbruk omvandlas fälten till fabriker. Icke-organiskt gödsel tillför jorden kväve, kalium och fosfor; pesticider dödar allt som krälar, växtgifter tar kål på allt grönt och oönskat – allt för att skapa ett löpande band som spottar ut en enda gröda. Detta är modern monokultur.

Agro-ekologi använder naturens mer komplicerade system för att göra samma sak mer effektivt, och utan kemilådan. Bönor binder kväve, blommor lockar till sig gynnsamma insekter som håller skadeinsekter borta, och ogräs trängs ut med mer intensiv plantering. Resultatet är sofistikerad polykultur, dvs att man producerar flera grödor samtidigt, istället för endast en.

De kubanska lantbrukarna uppmuntrade forskarna att välja denna strategi. En av deras viktigaste idéer, lånad från Centralamerika, var en metod för kunskapsspridning bönder emellan – "Bonde till bonde" (Campesino a campesino). Bönderna delar med sig av sina resultat och idéer till varandra och till forskarna, vilket har hjälpt agro-ekologiska system spridas.

Hela artikeln finns på engelska på
Läs artikeln >>

Översättning: Oskar Lilja


 
 

 

 
 

2012-07-17
”I framtiden måste vi odla i städerna”. Havanna sysselsätter 44 000 med stadsodling.

– Det är en del av omställningen till ett mer resurssnålt sätt att leva, menar statsvetaren Björn Forsberg som tittat närmare på fenomenet över hela världen.

Stadsodling kommer att bli en nödvändighet i framtiden. Det menar Björn Forsberg, som forskar på hur människor ställer om samhället underifrån, från gräsrotsnivå.

– Stadsodling är ett sätt att minska vår sårbarhet i städerna och vi behöver utnyttja all tillgänglig mark i större tätorter till att odla. Vi står inför en resurskris med brist på energi, samtidigt som den globala ekonomin håller på att rämna. Livsmedelskedjan är bräcklig, brister en länk står vi utan mat.

Även om stadsodlingar inte kan göra städerna helt självförsörjande, är det ändå ett viktigt tillskott, inte minst mentalt, menar han.

– En pallkrage med morötter mitt i stan får oss att reagera och tänka till kring begrepp som närodlat, matproduktion och livsmedelsäkerhet.

Livsmedelsäkerhet handlar både om att garantera människor tillgång till mat och om egen kontroll över produktionen. Det är ett nyckelord i omställningsdiskussionen, förklarar Björn Forsberg som har skrivit boken Omställningens tid, om tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid (Kalla kulor förlag, 2012). Han vill vända problemen vi står inför till möjligheter och förhoppningar om ett bättre samhälle.

–Visioner är en bättre förändringsmotor än hotbilder och verklig förändring byggs från lokal nivå, säger Björn Forsberg som i sin bok beskriver flera omställningsprojekt han besökt i världen, bland annat stadsodlingar i Detroit och Havanna.

Detroit är en stad med 65 000 ödetomter och 46 procents arbetslöshet efter att bilindustrin flyttat därifrån – och med den många andra företag, bland annat alla stora livsmedelskedjor. I?stället har omkring 800 gemensamma stadsodlingar vuxit fram, fler än i någon annan storstad i Västvärlden. Förutom att ge mat skapar stadsodlingen även positiva spiraler, så som att erbjuda arbetslösa sysselsättning och förbättra den sociala miljön. En del menar även att odlingarna dämpat våld och kriminalitet.

Vidare till exemplet Kuba, som 2006 utsågs till världens enda hållbara land av Världsnaturfonden. Detta tack vare landets kombination av hög social välfärd och låg miljöpåverkan. Landet har andra stora problem, som att det är en diktatur och att yttrandefriheten är starkt begränsad. Men när det gäller omställning till ett samhälle som använder mindre fossilt bränsle och producerar närodlad ekologisk mat har världen mycket att lära av Kuba, menar Björn Forsberg.

– Kuba har redan mött de svårigheter som resten av världen kommer att ställas inför.

Omställningen på Kuba var inget frivilligt val utan en konsekvens av Sovjetunionens kollaps 1991. I och med den förlorade Kuba 90 procent av sin totala oljetillförsel. Man övergav det sovjetinspirerade storskaliga jordbruket, som var beroende av maskiner och bekämpningsmedel, för ett ekologiskt småskaligt stadsjordbruk för att landet skulle kunna försörja sin befolkning, berättar Björn Forsberg i sin bok.

I Havanna, huvudstaden med 2,5 miljoner innevånare, arbetar i dag 44 000 människor på heltid i urbana stadsodlingar. År 2005 producerade odlingarna 340 gram grönsaker per innevånare och dag. Den siffran kan jämföras med det rekommenderade intaget av grönsaker som är 300 gram per dag.

Svenska Dagbladet 120627

 
 

 

 
 

2012-06-20
Kuba ökar produktionen av förnybar energi med 12 procent

Kubas regering har lagt fram en plan för att öka produktionen av förnybar energi med 12 % de närmaste åtta åren. I planen ingår utveckling och produktion av biomassa, biogas, sockerrör, sol-, vind- och vattenkraft för produktion av förnybar energi. Sockerindustrin spelar en viktig roll i planen. 2011 producerade Kuba närmare 4 miljoner ton olja och naturgas, främst för produktion av elektricitet.

Cuba Central Team (USA) 120615.

 
 

 

 
 

2012-03-07
Svenska stadsodlare inspireras av Kuba
Paula Rooth, Malmö Fria

Nästa år kan Lunds stadspark prunka av grönsaker. I alla fall om stadsodlarna får som de vill. Förra veckan fick de inspiration från Kuba, där ekologiska odlingar trängs på ödetomter och bakgårdar.

– Den mest hängivna trädgårdsmästaren jag träffade var åtta år. Han hade grävt upp en bit land vid torget Plaza de Revolution och börjat odla där. Frön hade han samlat in från grönsaker eller fått från andra odlare. Hur han skulle göra hade han lärt sig i skolan, berättar Emily Dowding Smith.

Hon kommer från Nya Zeeland och i våras var hon på Kuba för att studera stadsodling. Hennes fokusområde var att titta på hur folk använde, byte och gav bort frön, något som ledde henne till de många ekologiska permakulturträdgårdarna som finns i varje kvarter, på bakgårdar, ödetomter och före detta soptippar i städerna. I torsdags var hon på Wickmanska gården i Lund för att berätta om hur odlingarna på Kuba kan utveckla stadsodlingarna i Lund.

Arrangörer för samtalet var kunskapsserien Green Talks, som är en del av odlingsprojektetet Ett Grönare Lund, och som menar att kontakten med naturen och kunskapen om var vår mat kommer ifrån är något som fler bör hitta tillbaka till.

Julia Linder är projektledare för Ett Grönare Lund. Sedan i mars i år odlar hon tillsammans med barn och familjer i stadsdelen Linero.

– Syftet är att skapa en grön och välintegrerad stad. Många av de ekologiska satsningar som görs i Lund är inom det akademiska området. Nu satsar vi på en målgrupp som inte så ofta är involverade eller inkluderade i miljörelaterade satsningar i Lund, säger hon.

Det kommunala bostadsbolaget LKF stöttar odlingsprojektet och har bistått med odlingsmark. Under odlingssäsongen kom områdets barn och familjer och odlade tillsammans med volontärerna varje vecka.

Julia Linder kände sig också inspirerad av den samhörighet som finns mellan de kubanska stadsodlarna och hoppas att Lundaborna kan utveckla något liknande.

– Under andra världskriget odlades det grönsaker i stadsparken. Kanske skulle det gå att göra något sådant igen. Det är viktigt att det är medborgarna själva som börjar odla, istället för att initiativet kommer ovanifrån.

En av dem som kommit för att lyssna är Ina Podd. Hon läser på Lunds universitet och har precis börjat planera ett möjligt odlingsprojekt för sin uppsats.

– Jag kom hit för att lära mig lite mer om odling. Vi skulle vilja utveckla något hållbart och kanske involvera skolor och universitetet. Det är inspirerande att höra berättelserna från Kuba, att man inte behöver ha så mycket utrymme utan kan odla i vad som finns till hands.

Kubansk stadsodling
• När Östblocket föll upphörde nästan all import till Kuba, och befolkningen blev tvungen att odla sina egna grönsaker för att överleva. Den tiden kallas i dag för Den speciella perioden, och lever till viss del vidare än i dag.

• I varje stad finns det ett antal stadskontrollerade grönsaksträdgårdar med anställda trädgårdsmästare. Skörden säljs billigt direkt från odlingarna eller på marknader.

• Eftersom importen av olja, jordbruksmaskiner och gödningsmedel också upphörde blev odlingarna i städerna naturligt ekologiska.

• Permakulturträdgårdarna är något som stadsborna ägnar sig åt som hobby. Där odlar de blommor, örter och mer ovanliga grönsaker. Organisationen FENJ samordnar odlarna och håller i kurser i permakultur.

• Permakultur står för Permanent agriculture. Förutom att odla ekologiskt rymmer det en strävan efter ett hållbart samhälle som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet för befolkningen.

Paula Rooth, Malmö Fria 111207

 
 

 

 

 

2011-09-06
Stadsjordbruk levererar mer än en miljon ton grönsaker till marknaden

Stadsjordbruk har på senare visat sig kunna bidra med en växande andel av grödorna som komplement till det som odlas på de traditionella jordbruken, rapporterar spanska EFE. Stadsjordbruk initierades på Kuba 1987, men fick ett rejält uppsving under 90-talskrisen efter Östblockets sammanbrott.

Chefen för Institutet för Tropiskt Jordbruk sade i veckan: ”Det nationella programmet för stadsjordbruk har haft stor betydelse för hela landet, inte bara för att garantera tillgång på livsmedel. Det har dessutom främjat befolkningens inställning till jordbruk, näring och miljö.”

Dessa små stadsjordbruk utgör mer än 10 000 hektar och producerar ca 2 kg per kvadratmeter och år. Närmare 80 % av bladgrönsakerna i den kubanska dieten kommer från dessa jordbruk. De har givit arbete åt drygt 380 000 personer varav 10 000 är utbildade. Kuba fortsätter att kämpa med sin jordbruksproduktion som fortfarande kräver en massiv livsmedelsimport.

Cuba Central Team (USA) 110819. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-08-04
900 kubanska jordbruksexperter till Venezuela

Kuba har skickat 900 jordbruksexperter till Venezuela för att hjälpa jordbrukare med organiskt och hållbart jordbruk. Kubanerna deltar i ett program som initierats av samarbetsorganisationen ALBA. Inom programmet har Kuba skickat veterinärer och experter på växter, jordmån och bevattning. För närvarande arbetar fler än 40 000 kubaner i Venezuela, främst inom hälsovården. I utbyte får Kuba olja.

Cuba Central Team (USA) 110723. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-08-02
Kuba och EU i miljösamarbete

Kuba och EU har tillsammans etablerat ett miljondollarprojekt för miljöskydd i samhällena Las Tunas och Camaguey. Programmet syftar till att främja mer hållbara fiskemetoder och undvika nedbrytning av den naturliga miljön.

Richard Olano, specialist på kubanska ministeriet för Vetenskap, Teknologi och Miljö, säger att om inte nuvarande praktik ändras så kommer ekosystemet att kollapsa inom de närmaste tio åren som kan förvandlas till ökenområden. Programmet som EU-Kuba genomför kommer att skapa skyddade marina zoner och utbilda lokalbefolkningen i mindre destruktiva fiskemetoder.

Cuba Central Team (USA) 110723. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-07-15
Ledare för latinamerikanska jordbrukare möts på Kuba

Kvinnor som är lokala ledare på landsbygden i Colombia, Guatemala, Nicaragua och Peru genomför tillsammans med sina kubanska värdar det tredje internationella mötet med hjälp av Oxfam i Kanada. Jazmin Jiménez, anställd av kubanska ANAP, småbrukarnas förening, berättar för pressen att mötet samlar olika kvinnliga organisationer. Mötet har stöd av NGO:n Oxfam i Kanada, som främjar utvecklingsprogram för livsmedelsförsörjning, hälsa och näringsintag. De lägger speciell vikt på frågor som rör kvinnor. Som paroll har Oxfam Kanada ”Avskaffandet av världsfattigdomen börjar med kvinnornas rättigheter.”

Boletin infromativo 110624. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-06-22
Kuba framlägger i FN nyckelfaktorer för en grön ekonomi

Kuba underströk i FN nödvändigheten av en annan internationell ekonomisk världsordning, mer rättvis och jämlik som nyckelfaktorer i en grön ekonomi. Dessa och andra principer lades fram under en debatt i Generalförsamlingen. Diskussionen hör ihop med Konferensen för Hållbar Utveckling (Rio + 20) som ska hållas inom ett år i Rio de Janeiro. Kuba framhöll att Grön ekonomi hänger ihop med hållbar utveckling och utrotandet av fattigdomen. Om inte, blir termen ”ett tomt skal utan innehåll.”

Boletin informativo 110607. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-06-18
Kuba bygger sitt första eko-hus med norsk hjälp

Det första eko-huset på Kuba befinner sig i ett provskede. Man har utnyttjat modern teknologi för att spara på vatten och elektricitet.

Byggnaden, med 16 lägenheter, är en del av ett försöksprojekt för bostäder med nollutsläpp. En av huvudingredienserna är vattenutnyttjande. Toaletterna använder mindre en två liter vatten mot normalt mer än det tredubbla. Man har också tankar för uppsamling och rening som gör det möjligt att använda avloppsvatten för gödning och produktion av biogas. Projektet stöds av Norge och FN.

Norges vice utvecklingsminister Ingrid Fiskaa besökte nyligen Kuba och studerade bygget. Hon uttryckte då sin tillfredställelse med projektet och vikten av att hushålla med vatten i Havanna som lider av vattenbrist.

Bygget ska snart invigas och lägenheterna går till arbetare på CTDMC, byggföretaget och familjer i området. De har följt bygget med stort intresse.

AIN 110524. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-05-14
Agronom från USA hedrar kubanska kollegor

Joseph Malnar, professor vid University of Auburn, USA, betonade det arbete och de produkter som tillverkare och vetenskapsmän på Kuba utför inom agroekologisk teknologi. Det skedde vid det Internationella Seminariet Friskt Boskap, som nyligen avslutades i Havanna. Malnar framhöll den höga nivån bland specialisterna på Kuba och förespråkade ett ökat utbyte mellan universitetet i de båda länderna.

Boletin informativo 110509. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-02-10
FN framhåller Kubas arbete för skydd av skogarna

I en FN-rapport från FAO framhålls Kuba som det land i Karibien och Latinamerika som relativt sett har avsatt störst areal av skyddad skog. Kuba hamnar före Chile, Ecuador, Trinidad & Tobago och Honduras över listan av förvaltning av skogsresurser.

Rapporten konstaterar att i den karibiska och latinamerikanska regionen är ca 7 % av skogs- och vattenarealen skyddad, jämfört med 8 i hela världen. Rapporten uppger att närmare 49 % av regionens areal är täckt av skog, ca 891 miljoner hekta, vilket är ca 22 % av världens skogsareal. Brasilien är en av de fem länder med mest skog och har 13 % av all skog i världen och största rikedomen av tropiska växter. I regionen följs Brasilien av Peru, Colombia, Bolivia och Venezuela. I världsmåttstock har Ryssland mest skog, följt av Brasilien, Kanada USA och Kina. Tio länder saknar skog.

Rapporten varnar för en stadig minskning av skogsarealerna i Syd- och Centralamerika på grund av skövling för jordbruk och tätbebyggelse.

Enligt texten uppgick världens skogsareal till drygt fyra miljarder hektar under 2010. Det motsvarar 31% av planetens landyta, och 0,6 hektar per invånare.

Juventud Rebelde 110203. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2011-01-17
En femtedel av Kubas territorium nu naturskyddsområden

Ett effektivt miljö- och konserveringsarbete för att skydda en rad natur- och kulturvärden är avsikten med de 253 skyddade områdena på Kuba. Bevarandet av dessa skyddade områden bidrar till att reglera klimatet, samla upp vatten och binder koldioxid i marken, förutom att de skyddar kuster och flodbäcken. Skyddsområdena upptar nära 20 % av landets territorium.

Boletin informativo 101228

 
 

 

 

 

2010-11-03
Ny bok:
Kubas omställning till ekologisk hållbarhet, Jan Strömdahl

I EU:s lantbruk går det åt tio kalorier för att producera en. På Kuba går det åt en kalori för att producera fem. Hållbar utveckling handlar om att leva bra utan att förbruka mer än miljön orkar med. Hållbar utveckling leder till målet som är hållbarhet. I ett diagram med levnadsnivåindex, HDI, på ena axeln och ”ekologiskt fotavtryck”, EFP, på den andra, är det bara Kuba som hamnar i zonen för hållbarhet – ett modernt liv utan att miljön belastas. Sovjetunionens upplösning och särskilt USA-blockaden som tvingat fram okonventionella metoder, i kombination med en medveten jämställdhetspolitik, har gjort Kuba till ett av de ur miljösynpunkt bäst utvecklade länderna i världen. Återplanteringen av skog är störst i världen. Solceller och vindkraft ersätter oljan, steg för steg. Stadsjordbruk minskar transporterna. 2006 inleddes energirevolutionen - alla glödlampor på Kuba byttes på statens bekostnad mot lågenergilampor. Kuba gör vad andra bara pratar om.

Jan Strömdahls text är mycket allvarlig. Vi överanvänder fossila bränslen och odlar utan förstånd. Vi fjärmar oss från den jämställdhet som på Kuba varit självklar sedan revolutionen och förhindrar därmed minskad konsumtion som är en förutsättning för att minska utsläppen.
För den fulla förståelsen för situationen på Kuba räcker inte Kubas omställning - eftersom Jan Strömdahl håller texten hårt till Kuba. USA:s roll för Kubas utveckling berörs bara marginellt och det latinamerikanska solidaritetsarbetet som ALBA ges inget utrymme. Så betraktad är Kubas omställning till ekologisk hållbarhet en bra och tillförlitlig genomgång av hur Kuba med sitt politiska system som gör långsiktigt planerande möjligt, blivit ett föredöme när det gäller ekologisk hållbarhet. Jan Strömdahl gör sitt besvärliga material åskådligt och lämpligt som studie- och diskussionsunderlag i ett intressant och föga diskuterat ämne – ett land som på allvar försöker och delvis lyckas kombinera bra levnadsstandard för alla med bra miljövård.
Kubas omställning - är försedd med ett användbart appendix om Kubas historia, samhälle, politiska system och ideologi. Författare är Jan Strömdahl, och boken är utgiven på Långholmen förlag. Den kan beställas från www.langholmenforlag.se 179 kr + frakt
Eva Björklund

 
 

 

 

 

2010-10-07
Kuba är värd för möte om hållbar turism

Kuba är värd för en internationell konferens i november om hållbar turism. Konferensen ska höja den ”internationella medvetenheten om vikten av att utveckla hållbar turism genom att binda samman utbildning, kultur, miljö och fritidsindustrin.” Kuba valdes som värd för arrangemanget på grund av ”sitt internationellt erkända skönhet, livaktiga kulturliv och utbildningssystemet. Tillgångar som gör det till en ideal destination för utveckling av modellen för framväxande turism.

1,76 miljoner turister besökta Kuba under årets första åtta månader, en ökning med 1,8 % från föregående år. Kanada fortsätter att vara det största turistlandet, följt av Storbritannien och Italien.

Cuba Central Team (USA) 101001
 
 

 

 

 

2010-10-05
Biologiska metoder för att kontrollera epidemier

Den kubanska erfarenheten för att kontrollera epidemier med biologiska metoder i länder som Brasilien är ett tema i den internationella kongressen Labiofam 2010, som avslutas i morgon. Användningen av det kubanska Bactivet för att kontrollera malaria i Brasilien liksom hur denna sjukdom uppträder i Amazonas, är del av det akademiska programmet på kongressens tredje dag. Fler än 500 specialister från Latinamerika, Afrika, Europa och Asien deltar på kongressen Labiofam 2010, en vetenskaplig institution som utvecklar bekämpningsmedel för att kontrollera sjukdomar som sprids av skadeinsekter.

Boletin informativo 100930

 
 

 

 

 

2010-09-23
Havanna är värd för Första Miljöfestivalen

I september var Havanna värdstad för sin första miljöfestival, med deltagande av musiker, målare och komiker. Festivalen hölls i stadsdelen Santa Fe, och bjöd bland annat på konserter med populära musikgrupper. Komiker och artister deltog i aktiviteter för att öka medvetenheten om de miljöproblem som mänskligheten står inför, som t.ex. klimatförändringarna. Utställningar, bland annat med traditionella kubanska skjortor som försetts med miljöbudskap, ingick också i programmet. Barn och ungdomar deltog i ”Rädda världen”- kampanjen, som inleddes av en städning av Santa Fes 17 kilometer långa strand.

Prensa Latina 100913.

 
 

 

 

 

2010-09-23
Nya värmerekord på Kuba

I både juni och augusti slogs nya värmerekord på Kuba, med de högsta temperaturerna sedan 1951. Prognosen för året säger att det blir det varmaste i världen, rapporterar dagstidningen Granma. Augusti hade både extrema max- och mintemperaturer.

Enligt Meteorologiska Institutet är vädret varmare och mer extremt på grund av att medeltemperaturen stigit med 0,6 grader de senaste fyra årtiondena. Somrarna är längre och vintrarna kortare. Samtidigt blir torrperioderna längre och mer frekventa. Också antalet kraftiga orkaner ökar. Havsnivån har stigit med 2,14 mm om året, enligt havsstationen Siboney i Havanna.

Enligt officiella siffror har de fem hetaste åren, i fallande ordning, i världen varit 2005, 1998, 2003, 2006 och 2009.

Prensa Latina 100913. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-08-30
Kubanska stadsjordbruk är ett alternativ för livsmedelsproduktion

Kubanska Jordbruksministeriet har infört program för stadsjordbruk som ett nationellt program. Det ses som ett värdefullt sätt att bidra till livsmedelsproduktion baserat på ekologiska principer. Sedan många år arbetar ”Grupo Nacional de la Agricultura Urbana y Suburbana”, (Nationella Gruppen för stadsjordbruk) med frågan. Det finns närmare 10 500 enheter för stadsjordbruk som täcker närmare 10 000 hektar. Som en del i strategin arbetar man med att bygga upp en bank av frön och utsäde. Det sker för att klara alla eventualiteter och för att ersätta import, framförallt av grönsaker.

Boletin informativo 100811

 
 

 

 

 

2010-06-30
Biologiska korridorer i Karibien

Ett tiotal samhällen på Kuba, Haiti och Dominikanska Republiken ska på försöksbasis införa s.k. Biologiska Korridorer under översyn av Corredor Biológico en el Caribe, CBC. Fem av dessa ska finnas på Haiti, på grund av att det är där miljöförstöringen gått längst, tre i Dominikanska Republiken och två på Kuba. Man strävar efter att få med lokalbefolkningen i en långsiktigt hållbar utveckling. Syftet är att bevara den biologiska mångfalden och skydda de lokala resurserna, men samtidigt utnyttja resurserna rationellt för att de ska bidra till människornas välbefinnande. Förutom de deltagande länderna så har programmet stöd från olika internationella organisationer.

Boletin informativo 100601 Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-06-02
Kuba i bräschen för långsiktigt hållbart jordbruk

Experter förespråkade ett hållbart jordbruk, baserat på agroekologi, på en internationell konferens i Havanna. Här deltog fler än 400 delegater från 22 länder. Evenemanget invigdes av chefen för Kubas Nationella Grupp för Stadsjordbruk, Adolfo Rodriguez. Han betonade vikten av att producera livsmedel som är lättillgängliga och hälsosamma. Rodriguez kritiserade USA:s blockad mot Kuba som är en inblandning i Kubas affärer och negativt påverkar livsmedelssituationen. På konferensen, VIII Mötet för Hållbart och Organiskt jordbruk, hölls drygt 200 föredrag.

Boletin informativo 100512. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-05-29
Aftonbladet: "Oops, bara Kuba vet hur planeten ska räddas"

Aftonbladets krönikör Martin Ezpeleta uppmärksammade förra månaden Världsnaturfondens "Living Planet Report" från 2006. Den upplagan av rapporten räknade med både social välfärd och ekologiskt fotavtryck, och fick då resultatet att endast Kuba är hållbart både socio-ekonomiskt och ekologiskt sett. Världens enda riktigt hållbara land, alltså. Det var ett anmärkningsvärt resultat som dock fick extremt sparsamt utrymme i media. I nästa upplaga av Living Planet Report (2008) gjordes inte jämförelsen längre, så den rapporten betonade inte Kuba på samma sätt, trots att landet fortfarande var det enda som uppfyllde de båda kraven för hållbarhet. Ezpeletas krönika är ett välkommet brott mot den kompakta mediatystnaden om Kubas sociala och ekologiska framgångar.

Läs krönikan här

Oskar Johansson

 
 

 

 

 

2010-05-27
Kubansk forskare får ”Gröna Nobelpriset”

FN-organet FAO gratulerar den kubanske forskaren Humberto Rios Labrada som tilldelats Goldman Environmental Prize, ibland kallad ”Gröna Nobelpriset” och det största priset i världen till miljöaktivister på gräsrotsnivå.

Labrada är expert på biologisk mångfald och forskar på Nationella Kubanska Institutet för Jordbruksvetenskap. Han har samarbetat med närmare 50 000 kubanska bönder. Hans arbete innefattar att välja gröda och frön till deras olika jordar och att utbilda i hur man odlar hälsosamt och med mindre kemikalier. Han håller föredrag över hela Kuba om hur man blandar grödor för att få bättre skördar och kvalitet. Det är teknik som hjälpt till att få fram större bönor, godare squash, smakrikare ris och bättre varianter av andra grödor.

ACN 100520. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-05-27
Fjärde vindkraftsparken snart klar

Den 4:e vindkraftsparken, bestående av sex kinesiska vindkraftverk, är snart klar. De bidrar med 4,5 MW till det nationella elnätet. Den nya parken finns i provinsen Holguín. Ytterligare en vindkraftspark finns i denna provins. De andra finns dels i Ciego de Ávila och på Ungdomsön.

Boletin informativo 100525

 
 

 

 

 

2010-05-27
Kuba intar vice ordförandeposten i Karibiska Skogskommissionen

Vid ett möte i Guatemala blev Kuba viceordförande i den karibiska Skogskommissionen, en del av COFLAC, Skogskommissionen för Latinamerika och Karibien. Den ansvarige kubanske ministern framhöll det ansvar som utnämningen innebär. Han tillade att vid den kubanska Revolutionens seger 1 januari 1959 var 14 % av landet täckt av skog. Idag är det drygt 26 % och till 2015 siktar man på att ha ökat detta med ytterligare drygt 2 %.

Boletin informativo 100525

 
 

 

 

 

2010-05-08
Fortsatt planering för naturskyddsområden

Av sammanlagt 253 skyddade områden på Kuba, utförs aktivt arbete i 105 för att bevara såväl naturvärden som historiska och kulturella värden.

I planeringen fram till 2013 ingår bl a skötseln och skyddet av den södra kusten, i samarbete med FN-organet UNDP och Global Environment Fund, och målsättningen är att rädda fiskbestånd, strandvegetation och korallrev mellan Pinar del Río i väster och Santiago i öster.

I planeringen ingår också att skydda djur- och växtliv i städerna Holguín och Las Tunas, i samarbete med Birdlife International. Det nationella centrat för skyddade områden – CNAP – arbetar också för bevarandet av biologisk mångfald, klimatreglering, skyddet av vattendrag och kuster, liksom utnyttjandet av genetiska och medicinska resurser i dessa områden, samt produktion av dricksvatten.

CNAP firade nyligen 80-årsdagen av det första skyddade området på Kuba – nationalparken Pico Cristal i Holguín-provinsen.

Prensa Latina. Översättning: Bertil Olsson

 
 

 

 

 

2010-04-24
Kubansk vetenskapsman får miljöpris av USA

En kubansk vetenskapsman som säger att nyckeln till Kubas framtid i jordbruket ligger i det förflutna, är den förste kuban som vunnit Goldman Environmental Prize i USA, världens största pris för gräsrotsmiljö. Humberto Rios, 46 år, tillkännagavs som prisvinnare, tillsammans med fem andra aktivister från olika delar av världen. De får 150 000 dollar var. Priset instiftades 1990 av filantroperna Richard och Rhoda Goldman för att uppmuntra miljöskydd.

Rios fick priset för sitt arbete att återgå till traditionella jordbruksmetoder. Att fokusera på ett antal olika fröer, växelbruk, organiska bekämpningsmedel och gödningsämnen för att öka skördarna och förbättra miljön. Rios är dessutom musiker och använder musik för att sprida sitt budskap. Vid olika arrangemang sjunger han folkvisor och salsa med texter om återvinning och miljö. Och han får jordbrukarna att dansa till musiken.

På 1980-talet var Kuba det land i Latinamerika som använde mest kemikalier i jordbruket räknat per person. Rios har i drygt tio år arbetat för ett naturligt jordbruk. Han berättade för Reuters att han lägger tyngdpunkten på att ge bönderna större val när det gäller grödor. De får själva besluta vilka de ska använda, istället för att vetenskapsmän eller byråkrater långt bort gör det. Han organiserar ”frö-marknader” där bönderna kan välja ur ett stort urval. De uppmuntras att dela med sig av sina erfarenheter om resultaten så att varje gård blir en liten försöksanläggning. Det viktiga är att de odlar det som passar villkoren på respektive plats.

Rios säger att skördarna både fördubblats och tredubblats, samtidigt som jorden börjat återhämta sig. Han säger att 50 000 bönder är med i hans program, som stöds av Jordbruksinstitutet. Kuba har 250 000 småbönder och 1 100 kooperativ som tillsammans producerar 70 % på mindre än 30 % av den tillgängliga jorden. Kuba behöver fortfarande importera livsmedel, men landet lägger stor vikt vid utveckling av jordbrukssektorn.

Cubanews 100420. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-02-19
Ekologiska, orkansäkra hus ersätter de som förstörts

”Vi kunde aldrig tänka oss att vi skulle ha ett hus som detta”, säger Eric Martinez när han går igenom huset med tre sovrum, smyckade med bonader och familjefoton. Väggarna är nymålade och rosa gardiner hänger i fönstrena.

”När orkanen kom så lämnade det ingenting, ingenting alls”, säger han. ”Det var inte bara ett hus som förstördes, det var massor.”

Orkanen Gustav drabbade den kubanska kuststaden Los Palacios i augusti 2008. En farlig, kategori 4-orkan. Den skadade 84 procent av husen, många av dem byggda i trä. Bara tio dagar senare drog orkanen Ike över stora delar av Kuba och i november slog orkanen Paloma till. Regeringen uppskattade skadorna till över 10 miljarder dollar.

Nu har ett unikt program hjälpt orkanoffer som Martinez att återuppbygga sina liv och sina hem. Nya hus har byggts i den korridor där orkanerna drog fram. Många av dem är helt eller delvis byggda av ”ekologiska material”. Det är lokala tillgångar som används för att bygga till en låg kostnad. Allt görs på plats. Projektet är ett resultat av Kubas Forsknings- och Utvecklingsinstitut CIDEM:s arbete.

CIDEM:s chef Fernando Martirena förklarar: ”Där energi är väldigt dyrt och där resurser saknas och när miljön förstörs, så måste man leta efter lokala lösningar.”

Efter orkaner, översvämningar och jordbävningar är CIDEM snabbt på plats och sätter upp små fabriker med utnyttjande av sin egen lågtekniska utrustning.

”Det vanliga är att efter en katastrof är valet mellan tält eller ena av dessa verkstäder”, säger Martirena. ”Vi väljer att utveckla teknik så att man kan komma snabbt efter katastrofen, organisera den lokala befolkningen och tillverka material för riktiga och hållbara hus.”

I Los Palacios satte CIDEM upp en av sina minifabriker förra året. Fem arbetare driver en enkel vibrationsblandare som av grus, sand och cement gör byggnadsblock. ”Maskinen har kapacitet att tillverka 1 200 block om dagen, det räcker till ett hus”, säger Jose Miguel Capote.

Rad efter rad av dessa tegelstenar torkar i solen innan familjerna hämtar dem för att börja bygga, vanligtvis bara några kvarter därifrån.

Den kubanska regeringen arbetar tätt ihop med CIDEM. Regeringen förser projekten med tekniker och de garanterar orkanoffer betald ledighet från arbetet så att de ska kunna återuppbygga sina hus. CIDEM har satt upp pilotanläggningar i 18 latinamerikanska länder, fem i Afrika och nu senast i Asien. Till dessa får man ekonomiskt stöd från Schweiz och Kanada.

”Vi använder arbetsintensiva metoder för att de riktar sig till utvecklingsländer där arbetslösheten är ett stort problem”, säger Martirena. ”Påverkan på miljön handlar framförallt om att spara energi”, tillägger han och påpekar att inga transporter behövs. Husen kostar ca 15 000 dollar i Centralamerika. Där betalas kostnaden ofta av myndigheter eller hjälporganisationer.

Mileidy Rodriguez kramar Adrian, 9 månader, medan arbetare lägger murbruk på hennes väggar. Just nu är hennes hus bara ett skellett. ”Se så mitt hus växer fram”, säger hon stolt. ”Vi kommer snart att bo här och det bättre än tidigare”. Rodriguez hus jämnades med marken av orkanen Gustav medan familjen hade sökt skydd hemma hos mamma. Hon kan knappast hålla tillbaka tårarna när hon pratar om det: ”Bara tänk. Vi vara hemlösa med två barn och ett tredje på väg.”

Många kubanska familjer saknar fortfarande ett hem efter orkanerna. Men CIDEM ser till att de som bygger nytt har hus som klarar nästa orkansäsong.

CNN 100412. Översättning: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-02-14
Kuba utökar odlingar med hög avkastning

Kuba utökar odlingarna av grönsaker som täcks av nät för att skydda plantorna för solen. Dessa odlingar ger betydligt högre avkastning än traditionell sådan. För närvarande omfattas 137 hektar på Kuba av denna teknik. De består av 773 täckta ”hus”, var och en på 75x12 meter.

Boletin informativo 100209.

 
 

 

 

 

2010-02-14
Kubas städer ska omges av stadsjordbruk

Nyhetsbyrån Reuters uppger att ”Kuba har startat ett ambitiöst projekt för att omgärda städerna med tusentals små jordbruk. Syftet är att vända landets tillbakagång inom jordbruket och lätta på de ekonomiska svårigheterna.” Femårsplanen går ut på att producera livsmedel i en flera kilometer bred ring runt 150 av Kubas städer och tätorter, med undantag av Havanna. 

Ett pilotprojekt har påbörjats i Camaguey, där 1 400 små jordbruk ska omge staden. Dessa ska enligt planerna producera 75 % av maten till stadens 320 000 invånare. Övriga 25 % ska komma från stora stadsjordbruk. Projektet utgår från de framgångar med stadsjordbruk som utvecklades av kubanska försvaret på 1990-talet.

Cuba Central Team (USA) 100212. Övers: Zoltan Tiroler

 
 

 

 

 

2010-01-27
Kuba utvecklar jordbruk med fokus på ekologi och hållbarhet

Kuba utvecklar idag jordbrukssektorn med fokus på ekologi och långsiktig hållbarhet. Det ger goda resultat när det gäller genetik, jordarnas kvalitet, sjukdomskontroll och skogsvård. Chefen för “Institutet för Tropiska Livsmedel” förklarade att man kraftigt minskat användningen av kemikalier och energi i det kubanska jordbruket. 1995 köpte man 5 400 ton kemikalier, vilket förra året minskat till 1 000 ton.

Boletin informativo 100122

 
 

 

 

 

2010-01-27
Pappersåtervinning en bra affär för miljön och ekonomin

Kuba sparade fyra miljoner dollar genom att man 2009 återvann 27 000 ton papper, framkom det från den företagsgrupp som arbetar med återvinning. I år siktar man på att återvinna 43 000 ton. För varje kilo papper eller kartong man lämnar in får man 1,5 kubanska pesos.

Boletin informativo 100125

 
 

 

 

 

2010-01-27
Solenergi lyser upp kubanskt samhälle

Ett tusental invånare i den lilla byn Santa Maria del Loreto, på östligaste Kuba, har nu fått elektricitet från solenergi. Solenergin till bergsbyn ingår i ett försöksprojekt. Den ger 16 kW vilket räcker till belysning av bostäder, skolor, vårdmottagningar och jordbruksanläggningar. På grund av sitt isolerade läge i bergen har byn under många år saknat elektricitet.

Boletin informativo 100125

 
 

 

 

 

2010-01-11
Flera länder får hjälp och lär sig av Kubas energipolitik

En rad länder i Latinamerika och Karibien använder idag de erfarenheter för att spara energi som “Energirevolutionen” på Kuba givit. Samarbetsorganisationen ALBA spelar en viktig roll i detta. Bland de länder som har nytta av energisamarbetet och de kubanska erfarenheterna finns Nicaragua, Haiti, San Vincente och Grenadinerna, Jamaica, Antigua och Barbuda, Venezuela och Ecuador. Dessutom finns kubanska specialister i Ekvatorialguinea för att arbeta med energibesparing. “Energirevolutionen”, som bland annat medförde att Kuba gick över till lågenergilampor och energieffektiva hushållsmaskiner för flera år sedan, var ett initiativ av dåvarande president Fidel Castro.

Venezuelas president, Hugo Chávez, tackade idag för stödet från Kuba i ansträngningarna att komma över Venezuelas nuvarande el-kris, orsakat av klimatfenomenet “El Niño”. Chávez berättade på TV att Kuba skickat flera miljoner lågenergilampor och 43 generatorer de senaste två åren inom ALBA-samarbetet till Venezuela. Chávez sade också att detta visar att oppositionen har fel när de påstår att Venezuela skänker elektricitet till Kuba och andra länder. Oppositionen hävdar att Venezuela ger bort energi och att det är orsaken till el-bristen. I själva verket är det alltså tvärtom – Kuba hjälper oss med detta sedan två år, sade Chávez.

Boletin informativo 100111

 
 

 

 



 





 
Vill ni veta mera?
 
 
Svensk-Kubanska Föreningen erbjuder föredrag om:

 
  Kubas miljöarbete och ekologiskt jordbruk  
 
Kontakta:
Jan Strömdahl, 070 43 88 841
jfstromdahl@gmail.com

Eller:
Eva Björklund, 08 644 88 86
eva.bjorklund@vansterpartiet.se

 



   


 
 
Kubas omställning till ekologisk hållbarhet


Läs Jan Strömdahls miljöbok om Kuba, om ekologiskt jordbruk, stadsnära odlingar, förnybara energikällor och mycket annat. Kuba är högintressant och högaktuellt vad gäller miljöfrågor, och har ett lågt ekologiskt fotavtryck men samtidigt en hög nivå av mänsklig välfärd.

För att köpa boken gå in på: www.langholmenforlag.se/




     
     

     
     

     
     

     
     

Denna plats utges av Svensk-Kubanska Föreningen

Copyright © Svensk-Kubanska Förening.