Aktuellt - Haiti

	2010-02-22 Kubas insatser i Haiti ignoreras av media Tom Fawthrop i Havanna för Al Jazira 100216 Efter jordbävningen i Haiti kom den första hjälpen från Kuba. Bland de många nationer som hjälper Haiti har Kubas medicinska team spelat en avgörande roll i behandlingen av offren. Experter på hälsovård intygar att kubanerna var de första som satte upp medicinska faciliteter mitt i all förödelse, och de första att få igång sjukhus omedelbart efter jordbävningen. Men Kubas stora hjälpinsatser har endast fått marginell uppmärksamhet i media. Det kubanska medicinska teamets koordinator på Haiti, Dr Carlos Alberto Garcia, uppger att kubanska läkare, sjuksköterskor och annan hälsovårdspersonal har arbetat non-stop, dag och natt med operationssalar öppna 18 timmar om dygnet. ”Det är slående att praktiskt taget inget har nämnts i media om det faktum att Kuba hade flera hundra hälsovårdsarbetare i Haiti före något annat land”, säger David Sanders, professor på hälsovård på Western Cape University i Sydafrika. Under ett besök på sjukhuset La Paz i Haitis huvudstad Port-au-Prince, säger Dr Mirta Roses, chef för Pan American Health Organisation (PAHO), att hjälpen från de kubanska läkarna är ”utmärkt och fantastisk”. Roses är ansvarig för koordinationen mellan de kubanska läkarna, Internationella Röda Korset och en lång rad NGO. La Paz är en av fem sjukhus i Haiti som i huvudsak bemannas av kubansk personal. Kubas effektiva hjälp efter naturkatastrofer Kuba och Haiti ingick ett samarbetsavtal inom hälsovård 1998. Redan före jordbävningen fanns 344 hälsovårdsarbetare från Kuba i Haiti. De arbetade med primärvård och behandling Fler läkare flögs in kort efter jordbävningen, som en del av den kubanska snabbinsatsstyrkan ”Henry Reeve Medicinska Brigad”, som utgörs av specialister på insatser i samband med naturkatastrofer. Brigaden har stor erfarenhet från att ha arbetat efter naturkatastrofer i Kina, Indonesien och Pakistan. ”När det gäller kubanska läkare är de snabba på gensvar efter olyckor eftersom det är en integrerad del i deras utbildning”, förklarar MariA? ?g?a a Hamlin Zúniga, hälsovårdsspecialist från Nicaragua. ”De är fullt medvetna om behovet av att reducera riskerna genom att ha utbildad och förberedd personal som kan agera vid varje katastrof. ” Kubanska läkare har organiserat medicinska installationer i tre återuppbyggda sjukhus, fem fältsjukhus samt fem övriga centra. Kubanerna driver också nio rehabiliteringscentra, bemannade av ett 70-tal sjukgymnaster och rehabiliteringsspecialister, förutom haitisk medicinsk personal. Totalt handlar det om 22 olika anläggningar för vilket Kuba fått ekonomisk hjälp från Venezuela. Kuba har dessutom skickat 400 000 stelkrampsvaccinationer till de skadade. Det kubanska teamet får hjälp av 100 specialister från Venezuela, Chile, Spanien, Mexiko, Colombia och Kanada. Medietystnad Trots allt detta, när västerländska media rapporterat om hjälpinsatserna har Kuba i allmänhet inte nämnts. En stor internationell nyhetsbyrå uppger när det listar givarländer, att Kuba skickat fler än 30 läkare till Haiti. Den riktiga siffran är fler än 350, inklusive 280 unga haitiska läkare som fått sin utbildning på Kuba. Den slutliga siffran är totalt närmare 930 hälsovårdsspecialister i de kubanska teamen. Det är den största medicinska enheten från något land! Dessutom är ytterligare 200 läkare på väg till Haiti. De kommer från 24 länder i Afrika och Latinamerika, samt ett dussin läkare från USA. Samtliga är utbildade på Kuba och ska förstärka de kubanska teamen.Som en jämförelse kan nämnas Läkare utan Gränser, MSF. De har 269 personer för närvarande på Haiti. Medan MSF och Röda Korset ofta står inför TV-kamerorna för att diskutera den medicinska situationen, så fattas kubanerna från medierapporteringen. Richard Gott, den brittiska dagstidningen Guardians förre utrikeschef och Latinamerikaspecialist förklarar: ”Västerländska media är programmerade för att vara ointresserade av hjälp som kommer från oväntade platser. Vad gäller Haiti så har media ignorerat inte bara den kubanska insatsen, utanA? ?g? också ansträngningar från andra länder i Latinamerika.” Brasilien ställer upp med 70 miljoner dollar till 10 akutenheter, 50 mobila akutenheter, ett laboratorium och ett sjukhus. Venezuela har efterskänkt Haitis skulder och lovar gratis olja till dess landet återhämtat sig efter katastrofen. Västerländska organisationer använder media för att försäkra sig om att världen får veta vad de gör. De kubanska medicinska teamen står utanför den västerländska media bevakningen. De får enbart uppmärksamhet från spanskspråkiga och latinamerikanska medier. Det har förekommit några anmärkningsvärda undantag från detta. 19 januari bröt CNN tystnaden om Kubas roll i Haiti, med en rapport om kubanska läkare på La Paz sjukhuset. [fast den intervjuade kubanske läkaren gavs senare ett annat namn, och uppgavs vara spanjor, ö.a.] Samarbete Kuba – USA När USA begärde att dess militära flygplan skulle få utnyttja kubanskt luftrum för att evakuera haitier till Florida så gav Kuba omedelbart sitt tillstånd, trots 50 års fiendskap mellan länderna. Kuba deklarerade: ”Kuba är berett att samarbeta med alla länder, inklusive USA, för att hjälpa det haitiska folket och rädda liv.” Det kubanska medgivandet skar ner flygtiden mellan Guantanamo och Miami med 90 minuter. Enligt vissa uppgifter har USA sagt sig vara berett att förse de kubanska läkarna på Haiti med medicinska förnödenheter. ”Potentiellt samarbete mellan USA och Kuba skulle vara av stor betydelse för att möta upp mot Haitis behov”, säger Dr Julie Feinsilver, författare till en bok om kubansk hälsodiplomati. Hon argumenterar för att maximalt samarbete är av stor vikt. Rikt på mänskliga resurser. Omfattande kubanska insatser. Fastän Kuba är ett fattigt utvecklingsland, så har dess rikedom på mänskliga resurser; läkare, ingenjörer, katastrofbekämpnings experter; gjort det möjligt för detta lilla land att spela en global roll vad gäller hälsovård och humanitär hjälp på samma nivå som långt rikare A? ?g?länder i västvärlden. Kubanska medicinska team spelade en nyckelroll efter tsunamin i Stilla Havet. Kuba stod också för den största medicinska insatsen 2005 efter jordbävningen i Pakistan. Kuba var det land som stannade längst av alla medicinska team som behandlade offren för jordbävningen i Indonesien 2006. I hjälpinsatsen till Pakistan skickade både USA och Europa medicinska team. De hade ett basläger där de flesta läkare stannade en månad. Kuba hade sju basläger, drev 32 fältsjukhus och stannade sex månader. Kubas nuvarande utrikesminister, Bruno Rodriguez, ledde den kubanska insatsen. Han bodde i de pakistanska bergen i över ett halvt år. Ett år senare, efter jordbävningen i Indonesien, träffade jag Indonesiens hälsokoordinator, Dr Ronny Rockito. Kuba hade skickat 135 hälsovårdsarbetare och två fältsjukhus. Rockito berättade att medan de medicinska teamen från andra länder lämnade landet efter bara en månad, så hade han bett kubanerna att stanna. ”Jag uppskattar det kubanska teamet. De är väldigt trevliga och den medicinska standarden på deras insatser är mycket hög”, berättade han för mig. ”De kubanska fältsjukhusen är helt kompletta och de är gratis. De får inget ekonomiskt stöd från vår regering.” Rockito berättar att han aldrig hade väntat att Kuba skulle komma för att rädda hans land. ”Vi var väldigt förvånade över läkare som kom från ett fattigt land, och ett land så långt bort att vi vet väldigt lite om det. Vi kan lära oss av det kubanska hälsovårdssystemet. De är mycket snabba på att behandla skador och frakturer. De röntgar och sedan opererar de på direkten.” En ny gryning? Toppmötet i Montreal, en sammankomst av 20 givarländer, kom överens om att hålla ett stort möte om Haitis framtid i FN i mars. En del ser Haitis återhämtning som en potentiell möjlighet för USA och Kuba att bortse från sina ideologiska skillnader och kombinera gemensamma resurser. USA har logistiska resurser, medan Kuba har de mänskliga resurserna för att hjälpa HaA? ?g?iti. Dr Feinsilver hävdar att ”Kuba borde ges en plats vid bordet tillsammans med de andra nationerna och organisationerna i alla möten, för att diskutera, planera och koordinera insatserna för Haitis återuppbyggnad. Det skulle vara ett erkännande av Kubas långvariga politik och praktik av medicinsk diplomati, liksom dess generella hjälp till Haiti.” Men kommer USA-administrationen, som har Kuba på sin lista över länder som påstås stödja terrorism, att använda Haiti för en ny gryning i sina relationer med Kuba? I slutet på januari tackade USA:s utrikesminister Hillary Clinton, Kuba för dess ansträngningar i Haiti och välkomnade ytterligare hjälp och samarbete. När det gäller återuppbyggnaden av Haiti säger Feinsilver att ”inget land, myndighet eller institution får påtvinga Haiti något system. Det haitiska folket, det som är kvar av dess regering och NGO:er, måste besluta om den framtida politiska inriktningen. Kuba har varit, och borde fortsätta att vara, en nyckelspelare vad gäller hälsovården i Haiti.” Översättning: Zoltan Tiroler