| |
2010-08-14
Intervju med Mariela Castro: ”Vi behöver förändringar på Kuba”
Mariela Castro, dotter till Kubas president, talar om ekonomiska reformer och mänskliga rättigheter och om sitt förhållande till sin familj och Kubas sexuella revolution.
SPIEGEL: Mariela Castro, du är den som lagt förslag om modern AIDS- och sexualpolitik, en politik som är lättare att föreställa sig i västliga demokratier. Är detta ett förebud om reformer och en senkommen liberalisering?
Mariela Castro: Det är möjligt.
SPIEGEL: Varför har det tagit så oändligt lång tid? Till och med presidenten, din far, erkänner öppet det svåra läget, till exempel att det blivit sämre inom jordbruket. Han har skarpt kritiserat brist på effektivitet i statlig verksamhet. Med andra ord, att reformer är avgörande för Kubs överlevnad.
Castro: Vårt folk stöder den kubanska socialismen,
men att den nu måste bli bättre än tidigare. Vi är tillräckligt
självkritiska för att inse detta och att folk vill ha
mer flexibilitet och frihet. Hur detta ska ske diskuteras
nu i många kommittéer. Det är en långsam process, men
saker är på gång.
SPIEGEL: Det är inte mycket som tyder på det.
Castro: Och ändå rör den på sig, som Galileo
sa en gång. Men vi måste gå försiktigt fram. Kuba har
alltid haft fiender och utsätts nu för press av mäktiga
grupper i USA som vill ta makten över vårt lands ekonomi.
SPIEGEL: Många i oppositionen har förlorat tålamodet. I februari dog dissidenten Orlando Zapata i fängelse efter en 85 dagar lång hungerstrejk för att få andra politiska fångar frigivna. USAs och EUs regeringar har skarpt kritiserat Havannas beteende.
Castro: Han hungerstrejkade inte för politiska
krav. Han var ute efter personliga förmåner i fängelset:
telefon, TV och pentry. Naturligtvis ville ingen att
på Kuba han skulle dö men från Miami uppmuntrades han
att fortsätta hela vägen ut. Han användes för en mediekampanj
mot Kuba.
SPIEGEL: Du förenklar saker. Även kända kubanska artister bedriver ofta kampanj mot inskränkningar friheten att tänka. Den populära sångaren och musikern Pablo Milanés till exempel vände sig nyligen till regeringen och sa: “Idéer kan du diskutera och bekämpa, men inte låsa in.”
Castro: Inga straffas på Kuba för att de talar
fritt. Om fritt och obekvämt tänkande vore ett brott
på Kuba skulle jag med mitt försvar för sexuellt självbestämmande
vara en självklar fängelsekandidat. Dessa människor
är dömda till fängelse för att de är Washingtons betalda
hantlangare.
SPIEGEL: Men om de verkligen alla vore skyldiga till förräderi skulle de inte kunna friges så enkelt. Den första av 52 politiska fångar har precis blivit frisläppt.
Castro: Detta är inte första gången legoknektar
och terrorister har tillåtits utvandra efter politiska
förhandlingar. Det visar att Kuba alltid är berett att
föra rimliga samtal. Men besluten fattas här.
SPIEGEL: Kubas regering är den enda i världen som har denna syn på legoknektar och terrorister. Hur har ni tänkt få stopp på unga välutbildade kubaners utvandring?
Castro: Kuba är ett fattigt land. De flesta
kubaner som utvandrar gör det bara för att de kan få
det bättre ekonomiskt. Därför behöver vi genomföra förändringar.
Vi måste erbjuda villkor som lockar folk att stanna
här. Vi måste göra det ekonomiskt mer lockande för unga
människor så att det blir meningsfullt att stanna. Vi
behöver tillväxt och bättre livskvalitet för alla.
SPIEGEL: Men det ni framför allt behöver är mer frihet, mer och bättre mobiltelefoner och obegränsad och ekonomiskt överkomlig tillgång till Internet och media, till exempel.
Castro: Kubaner är vetgiriga, på samma sätt
som folk på andra håll i världen. Vi vill pröva allt,
men vi vill också kunna bestämma själva vad som är bra
för vårt land och vad som inte är det.
SPIEGEL: Varför är Kuba så djärvt när det gäller homosexuellas rättigheter, av alla? När allt kommer omkring har din farbror, revolutionsledaren Fidel Castro hävdat att homosexuella saknade “revolutionär karaktärsfasthet”.
Castro: Kvinnorörelsen framgångsrika kamp har
öppnat dörren för offensiv kamp mot andra fördomar i
samhället. Det är som en ny revolution, vilket också
Fidel fick erkänna.
SPIEGEL: Har du några personliga skäl för att kämpa just för homosexuellas rättigheter?
Castro: För mig är sexuell identitet och läggning
en mänsklig rättighet, som också borde erkännas av FN.
Det är klart att förnyelse på detta område skapar motsättningar,
särskilt i ett samhälle som vårt som har så många revolutionära
processer.
SPIEGEL: Kubanska revolutionärer har alltid velat se sig själva som kvinnojägare och riktiga karlakarlar. Var de homofobiska?
Castro: Inte mer än i den tidens Europa och
USA. Vår revolutions idéer var väldigt progressiva på
vissa områden, men inte på andra.
SPIEGEL: Under många årtionden sändes homosexuella på Kuba till omskolningsläger. Till och med idag gör polisen räder på populära gaytillhåll. Har reformerna inte slagit igenom ännu?
Castro: Polisen följer inte alltid lagen till
punkt och pricka. Därför återstår fortfarande mycket
att göra, också att utbilda polisen.
SPIEGEL: Har du ditt familjenamn att tacka för att ditt arbete blivit så framgångsrikt?
Castro: Jag vet inte. Det har funnits, och
finns fortfarande motstånd i partiet liksom bland befolkningen
och från några kyrkor. Och ibland är det namnet Castro
som väcker motstånd.
SPIEGEL: Varför drog du tillbaks lagförslaget om samma villkor för homosexuella som för heterosexuella parförhållanden? Gick det för långt för din far?
Castro: Nej, han förstod och stödde det. Men
det finns folk i hans omgivning och i några kyrkliga
hierarkier som inte kan förstå detta. Vi kämpar på.
Där det finns människor finns också sexuell mångfald
och homosexualitet, även inom kommunistpartiet. Motståndarna
måste inse att vår politik också gynnar många partimedlemmar
och öppnar karriärmöjligheter för dem.
SPIEGEL: Diskuterar du politik med din far Raul?
Castro: Vi hade mer tid att diskutera politik
innan han blev president. Han har hela tiden stött mitt
arbete, men nu har det blivit svårare. Han hade rätt
när han sa: Detta är din strid, och du måste vinna den
på egen hand.
SPIEGEL: Hur mår din farbror? Deltar han fortfarande i politiken?
Castro: Jag har inte träffat Fidel sedan han
insjuknade. Men min far säger att han nu mår mycket
bättre. Många utländska besökare har också träffat honom.
SPIEGEL: Partitidningen Granma publicerar regelbundet hans kontroversiella “betraktelser”. Nyligen förutsade han att världsmästerskapen i fotboll skulle avbrytas i förtid för han trodde att krig skulle utbryta mot Iran.
Castro: Han har mycket energi. Han skriver
mycket och om han kunde skulle han fortfarande försöka
ändra världen. Men han är allt mindre inblandad i den
dagliga politiken. Den sköts av andra nu.
SPIEGEL: Med sina 79 år tillhör din far inte heller ungdomen. Kan du tänka dig att bli hans politiska efterträdare en vacker dag?
Castro: Nej, jag har spelat min roll i politiken,
både yrkesmässigt och som medborgare. Mina föräldrar
har till och med förhindrat att jag nominerats till
politiska uppgifter, för politiken är också känslomässigt
krävande. Jag antar att de ville skydda mig.
SPIEGEL: Hur kommer Kuba att se ut efter Castro-eran?
Castro: Jag hoppas att USA ekonomiska, finansiella
och handelsblockad mot Kuba hävs, så att ekonomin kan
växa och lönerna höjas. Men jag hoppas också att vi
inte ska kompromissa och försvaga vår självständighet
och att vi aldrig ska förråda våra ideal om jämlikhet
och social rättvisa. Det var vad våra föräldrar kämpade
för och vi är skyldiga dem det.
Der Spiegel 100721. Manfred Ertel gjorde intervjun.
Översättning till engelska Christopher Sultan, till
svenska Eva Björklund.
|
|
| |
|
|
|
 |
|
|
