2011-02-21
Dissidenter?

De stora medierna fortsätter att kalla s.k. dissidenter som dömts för landsförräderi på Kuba för "politiska fångar". Helt nyligen frigav Kuba i förtid ytterligare ett par av dessa. Bland annat vilseleder Sveriges Radio som i sin rapportering använder ord som "den politiska fången och journalisten". Vi har plockat fram de utförliga domarna för dessa senaste två som Kuba frigett i förtid, och sammanfattat dem här nedan. Hur hade svenska domstolar förhållit sig om svenskar på liknande sätt gått en fientlig främmande makt till mötes?

Det var i juli 2010 som kubanska Granma informerade att alla de 47 kvarvarande i fängelse av de som dömdes 2003 för samarbete med USA mot Kuba, skulle friges. Nu återstår endast en handfull som inte ännu släppts. Helt nyligen frigav Kuba i förtid ytterligare ett par av dessa. Svenska medier fortsätter att kalla s.k. dissidenter som dömts för landsförräderi på Kuba för "politiska fångar". Bland annat vilseleder Sveriges Radio som i sin rapportering använder ord som "den politiska fången och journalisten". Endast en av alla de dissidenter i USA:s sold som dömdes hade några journalistiska kvalifikationer och utbildning. Néstor Baguer Sánchez Galarraga, en av Kubas agenter som infiltrerat dissidentgrupperna, avslöjade att han fick ofta skriva om rappakaljan för att åstadkomma läsbarhet i deras smädelser mot Kuba.

Detta avslöjas i boken "Dissidenterna" av Rosa Miriam Elizalde och Luis Baez 2003. Boken finns på spanska (Los disidentes" och engelska "The Dissidents" på hemsidorna:
ain.cubaweb.cu och redandgreen.org.

Boken "El Camaján" handlar om en dissident, Elizardo Sánchez, som svenska medier spridit myter om, som levt gott på sin verksamhet. Camaján är kubansk slang för en snyltgäst som vänder kappan efter vinden. Denna bok och många andra finns digitalt på spanska på hemsidan:  cubadebate.cu

I boken "Dissidenterna" berättar några av de kubanska agenter som med bandinspelningar, dokument, foton (en av den kubanska statens agenter var officiell fotograf åt USA inne i USA:s intressekontor) samlade information och bevis om landsförräderiet. Det gällde alltså samarbete med USA:s regering, en regering som i femti år drivit ekonomiskt krig och blockad och förtalskampanjer mot Kuba i syfte att krossa Kubas revolutionära styre och åter installera en marionettregim som går USA:s intressen till viljes. Också i svenska brottsbalken (Kap 22) är landsförräderi förenat med mångårigt fängelsestraff; landsförräderi att gå fientliga makters ärenden, mot eller utan betalning.

Se också sidorna 45-52 i boken KUBA en annan värld är möjlig, utgiven av Svensk-Kubanska Föreningen.

Nedan sammanfattar vi ur domarna från 2003 mot de två landsförrädare som nyss frisläppts efter att ha avtjänat ca hälften av sina strafftider. Domarna finns på Miami-hemsidan: ruleandlawofcuba.fsu.edu

Lasse Hermanson i Göteborg läste och sammanfattade de mer än tjugo sidor långa detaljerade domarna.


* * * * *

Eduardo Diaz Fleitas

Domen 5 april 2003, Pinar del Rio #1. Frigiven februari 2011

Eduardo Diaz Fleitas har regelbundet varit i kontakt med USA:s intressekontor i Havanna, dvs det som innan USA bröt de diplomatiska förbindelserna 1961 var USA:s ambassad. Eduardo Diaz Fleitas har deltagit i möten med intressekontorets ledande tjänstemän som gett honom såväl betalning som utrustning. Han och hans grupp har, utöver pengar, mottagit litteratur till ett s.k. "oberoende bibliotek", kommunikationsutrustning, 39 radiomottagare utrustade för att kunna ta emot USA:s propagandasändningar, bärbara radioapparater, batterier, batteriladdare, faxutrustning, fotokopiator, livsmedel samt speciellt mediciner som normalt USA:s blockad förbjuder exporten av till Kuba.

För pengarna har gruppens ledare Victor Rolando Arroyo Carmona köpt en motorcykel, hemelektronik, möbler samt reparerat sitt hus.

Det s k "oberoende biblioteket" har regelbundet försetts med kontrarevolutionärt material ditfört av en bil med diplomatiska skyltar d v s från USA:s intressekontor.

Gruppen har utnyttjat de mediciner och teknisk utrustning man fått från USA och drivit en s.k. "oberoende läkarmottagning".

Diaz Fleitas, som är småjordbrukare, bedöms som lite asocial och har blivit dömd två gånger förut till kortare straff för mindre förseelser.

Vittnen under rättegången beskrev hur gruppen regelbundet fick instruktioner från USA:s intressekontor att organisera möten i undergrävande syfte.

Andra vittnen berättade hur Arroyo Carmona efter orkanen 2002 reste runt i den drabbade provinsen för att söka information om hur regeringen tog hand om de drabbade. Informationen förvanskades och lögnaktiga påståenden sändes via radiosändarna till utlandet, d v s USA.

Några lärare från universitetet i Piñar del Rio vittnade om innehållet i det s k "oberoende biblioteket". Det var fullt av historieförfalskande material  som dels förskönar USA:s system och dels smutskastar det socialistiska systemet på Kuba och även hjältar som José Martí och Che Guevara.

Ingen av de anklagade nekar till de faktiska uppgifterna men förnekar intentioner att förstöra det kubanska samhället.

Gruppens ledare Arroyo Carmona har gått från att vara en enkel arbetare till en person med mycket pengar. Medel som Carmona använde till egen lyxkonsumtion, något som förargat de andra medanklagade som klagade på att de inte fick del av pengarna, trots all hjälp som framför allt Diaz Fleitas gav honom. Men åklagaren visade signerade dokument som visade att en vid ett tillfälle hade fått 10 USD, och en annan 100 USD av pengarna som kommit från USA. På Kuba är detta stora belopp.

Bevis finns för att de anklagade berikat sig själva för pengarna som skulle användas till kontrarevolutionärt arbete (något som senare bekräftats av dokument som Wikileaks avslöjat, vår anm.).

Man visade även att den utrustning som USA:s intressekontor gett de anklagade fungerar perfekt för sändningar till USA.

Dessutom har man undersökt databaser från Western Union och Transcard som entydigt visar att pengarna kommer från USA. Totalt 2600 USD.

Både Arroyo Carmona och Diaz Fleitas har mottagit och signerat paket distribuerade av Cubapack innehållande mediciner från USA. Dessutom har Diaz Fleitas mottagit en telefax av märket Panasonic som använts för att skicka information till USA.

Handstilsanalyser har bevisat att de anklagade skrivit under dokumenten. Det finns även en mängd fotobevis på de anklagades aktiviteter såsom möten med tjänstemän från USA:s intressekontor. Också videoinspelningar där de anklagade öppet diskuterar sina kontrarevolutionära syften.

Diaz Fleitas befanns skyldig till fyra brott med en sammanlagd strafftid på 25 år. Han dömdes till 21 års frihetsberövande.

De anklagade dömdes även att lämna tillbaka alla de saker som de köpt för pengarna från USA. Sakerna konfiskerades av Kubas folkmakt i Piñar del Rio.


* * * * *

Hector Fernando Maseda Gutierrez

Domen 6 april 2003, Havanna #6. Frigiven februari 2011

Hector Fernando Maseda Gutierrez anklagas för att ha i samarbete med organisationer i Miami och att ha deltagit i aktiviteter som syftar till att skada Kubas självständighet och suveränitet. Ett exempel är att han tillsammans med andra i sin grupp undertecknat ett dokument med titeln "Till utländska investerare med intressen på Kuba". Dokumentet upprepar lögner från Miami om det fackliga arbetet på Kuba. De distribuerade dokumentet till Miami, olika ambassader och till USA:s intressekontor. De utländska investerarna uppmanas att inte erkänna arbetslagarna på Kuba, och den avsedda effekten var att stödja USA:s blockad mot ön.

Maseda Gutierrez har efter anvisningar från USA:s Intressekontor skrivit förljugna artiklar om tillståndet i landet. Han har ofta besökt Intressekontoret och vissa europeiska ambassader. Där har han fått hjälp med tillgång till Internet för att skicka sina artiklar till Miami för publicering i tidningar i västvärlden och på webbsidor som Cubanet, Encuentro och Perfiles liberales. De betalade honom mellan 15 och 25 USD per artikel. Han uppehöll kontakter med det internationella universitetet i Miami. Universitetet får finansiering av USAID, alltså USA:s regering, med syfte att bedriva propaganda mot Kuba. Han hade kontakter med miamibaserade Radio Martí, som finansieras med pengar från USA:s regering. Dessutom hade han relationer till Wilson Curting, en man med anknytning till internationell terrorism och vän till den ökände Otto Reich.

Några titlar på artiklar: ”Tvångsarbete på Kuba”, ”Havanna – huvudstad för sexturism”, ”Nya kubanska krigare i cyberrymden”.

Maseda Gutierrez gjorde regelbundna besök på USA:s intressekontor och deltog på möten och receptioner. Intressekontorets chef James Cason upplät både kontoret och sitt residens till dissidenternas möten. För sina tjänster åt USA:s regering fick han pengar så att han kunde öka sin levnadsstandard rejält, trots att han var arbetslös. Han och hans medanklagade överöstes med tekniska hjälpmedel som datorer, fax, radioapparater, kameror, skannrar, skrivare, videokameror, videofilmer, mediciner samt en stor mängd propagandamaterial i form av böcker, broschyrer och tidskrifter.

Han har har inte tidigare varit dömd för några brott.

Bevis finns för de finansiella medel som Maseda Gutierrez mottagit från USA för sina artiklar. Han dömdes för 8 brott med en sammanlagd strafftid på 52 år och fick 20 års frihetsberövande. Alla varor som de dömda skaffat med hjälp av pengarna från USA konfiskerades.